BFL i fokus

Bedömning för lärande är ett av flera utvecklingsområden på Tavelbäcksskolan. Observation av den egna praktiken är en viktig del i fortbildningen. Häng med in på Marias mattelektion!

– Vad är ett hörn? Fundera själva först och berätta sedan för kompisen vad ni tänkte!

Så börjar Maria Björch dagens mattelektion med åk 2 på Tavelbäcksskolan. Efter en stunds tystnad surrar det av förslag i rummet. Slumpgeneratorn i Marias lärplatta får avgöra vilka elever som får svara och de kommer med olika förslag. ”Det är som en spets, som här på bordet!” ”Ett hörn som man kan sätta sig i!” ”Två väggar som möts!” Klassen kan snart enas om att hörn bildas när två kanter möts och att hörn kan gå både utåt och inåt.

Foto: Mi Edvinsson– Det här är ett av dagens mål: Du ska bli helt säker på vad ett hörn är, säger Maria.

Hon pratar tydligt och med eftertryck varpå hon sätter upp en en stor gul lapp på tavlan där målet står prydligt formulerat. Kollegan Cia Hjelm står diskret vid ena väggen och antecknar på ett papper.Maria visar en bild med några olika geometriska former. Hon uppmanar eleverna att räkna hörnen på varje figur och kolla ifall kompisen bredvid har kommit fram till samma resultat. Under tiden går hon runt och lyssnar på elevernas resonemang. Cias penna raspar. Det som pågår här, förutom själva matematiklektionen, är ett fast inslag i Tavelbäcksskolans fortbildning för BFL. En kollegaobservation.

Tavelbäckens upplägg

Inspirerade av Anders Holmberg som föreläste om bedömning för lärande på bland annat Storsjöteatern i Östersund, bestämde sig lärarna på Tavelbäcksskolan på att satsa på fortbildning för BFL. Efter att få ha tagit del av Anders utbildningsupplägg, snickrade de ihop ett eget som passade den egna skolans förutsättningar. I egenskap av förstelärare ansvarar Maria Björch och Cia Hjelm för fortbildningen.

Till sin form påminner BFL-fortbildningen Matematiklyftets kollegiala och praktiknära lärande med litteraturläsning och utbildningsträffar varvade med praktiska moment som sedan blir föremål för diskussion. Fokus på BFL-träffarna är olika BFL-tekniker, tekniker som var och en av lärarna sedan ska testa i sin klass under observation av en kollega. Läraren har ganska fria händer att bestämma vad som ska provas. I en skriftlig planering redogör läraren för syftet med lektionen och vad hen vill att observatören ska titta särskilt på.

Foto: Mi Edvinsson– Som observatör är det viktigt att veta precis vad man ska fokusera på, annars kan man titta på hur mycket som helst. Som observatör lär jag mig också mycket, till exempel genom att fundera på hur jag själv hade gjort i samma situation, säger Cia.

Hon understryker att det inte går att slarva med varken för- eller efterarbete om observationerna ska ge något. En del av förarbetet är den personliga handlingsplan som borgar för att observationerna ska bli praktiskt genomförbara. Vem observerar vem, och när? Vem går in i klassen när observatören lämnar sina elever? Cia och Maria tar ett stort ansvar för att denna bit.

– Om det är något som inte funkar, får de komma till oss. Vi löser det, säger Cia.

Lektion med diskussion

Marias andra mål med dagens mattelektion är att eleverna ska bli helt säkra på vad en månghörning är. Ett test som eleverna tidigare gjort har nämligen visat att långt ifrån alla förstod begreppet. Vad hon vill att Cia tittar extra noga på är hur hon lyckas tydliggöra lektionens mål för eleverna och hur delaktiga de är. Är båda eleverna aktiva i parövningarna? Får de syn på sitt lärande?

– Vad är en månghörning? frågar Maria sina elever och aktiverar slumpgeneratorn.

Foto: Mi EdvinssonEfter ett par svar finns tesen att det är en form med många hörn, men att runda former går bort eftersom de inte har några kanter. En flicka stjälper den teorin genom att definiera en månghörning som en blandning av kvadrat, rektangel och lite cirkel.

– Kan du komma fram och rita på tavlan? frågar Maria.

Och det gör flickan. Med den blå pennan formar hon med raka streck en hexagon. Lite som en cirkel, fast ändå inte. Senare på lektionen åker geobrädena fram.

– O, vad roligt! utbrister en elev.

Foto: Mi EdvinssonMed gummisnodden formar barnen parvis fantasifulla figurer kring brädans spikar. Kompisen får räkna hörnen. Är de överens om antalet? Maria går runt och lyssnar. Så gör även Cia. Som den matematiklärare hon är observerar hon per automatik andra saker än BFL. Ett klick med mobilkameran och en snabb sändning till Marias Facebook får bilden att dyka upp på whiteboarden. Har den här figuren 11, 13 eller rent av 15 hörn? Det måste verkligen diskuteras!

Vid lektionens slut får eleverna göra en självskattning, både genom att kryssa på ett papper och att sätta en magnet med sitt namn på rätt plats på tavlan. De som känner sig helt säkra på vad en månghörning är trängs i det gröna området. Några få markerar att de känner sig osäkra och sätter sitt namn mellan gul och röd.

– Då vet både jag och alla andra att det finns elever som vill att jag förklarar en gång till. Då behöver ingen undra om jag tar ett par stycken avsides en stund nästa lektion, säger Maria.

Under lektionen har hon upplevt att de flesta elever tyckte att det var enkelt att förstå begreppet månghörning. Har de verkligen lärt sig så mycket idag?

Feedback

Efter lektionen sätter sig Maria och Cia i personalrummet. Maria känner sig nöjd. Hon tycker att det var en bra lektion och kul att eleverna självmant gick fram till tavlan för att räkna hörn och visa.

– Ja, det är bra. De lyssnar de bättre på kompisarna än när vi står och maler, säger Cia.

Förutom en mängd positiva kommentarer har Cia också frågor: Förstår eleverna vad det innebär att kunna något? Vad var syftet med att låta dem tänka själv innan de pratade med kompisen, och hur beräknade Maria tiden för detta? Är det kanske bättre om eleverna från början vet hur lång den egna betänketiden är?

Foto: Mi Edvinsson– Ja, kanske det. Syftet var att alla skulle få chans att tänka. Om den ena eleven är jättesnabb och säger vad den tror, så kan den andra bara hålla med utan att tänka, säger Maria.

En annan mycket intressant fråga är precis det som Maria redan har funderat på. Hur väl stämmer dagens självskattning överens med verkligheten?

– Intressant var att de som klarade testet bäst hade placerat sig mellan gul och grön, och att de som inte klarade uppgiften tidigare angav att de var säkra nu. Jag kommer att låta dem göra testet igen, säger Maria.

Tavelbäcksskolan har hittills haft 5 fortbildningsträffar kring BFL. Nu handlar de kollegiala träffarna istället om Övningsskola.

– Det är ett dilemma att vi vill utveckla så mycket här. Vi kör olika saker i olika perioder och just nu är det paus för bedömning för lärande. Nästa läsår måste vi igång med detta igen. Man måste hålla i för att inte falla tillbaka, säger Cia.

Text och foto: Mi Edvinsson

Läs mer om hur Tavelbäcken lägger upp sitt utvecklingsarbete.

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »