Snabb inkludering för nyanlända

När Torvallaskolan startade sin första förberedelseklass var rektorns budskap  tydligt: De nyanlända skulle inkluderas i sin svenska klass direkt. Enligt utvärderingen 1,5 år senare verkar det ha varit ett bra beslut.

Inskrivningssamtal, skolstart, kartläggning och placering i svensk klass. På Torvallaskolan kan allt detta ske på bara några dagar. När Skolverket sätter 2 månader som bortre tidsgräns, sätter Torvallaskolan 2 veckor. Och det funkar för att skolan vill att det ska göra det.

Foto: Mi EdvinssonCecilia Sandell är specialpedagog, speciallärare och utbildad SVA-lärare. Hon har inga schemalagda undervisningstimmar och har därför tid att göra alla obligatoriska kartläggningar av nyanlända elever. Hon ansvarar också för studiehandledarnas schema och stöttar pedagogerna i förberedelseklassen.

– Det handlar om betygen. För att öka de nyanländas chanser att få godkända betyg måste de så snabbt som möjligt få undervisning på rätt nivå. Det finns elever som kom i höstas som har fått bra betyg i både matematik och bild. Betyg ger eleverna självkänsla, säger Cecilia.

Även inkluderingen i den svenska klassen går med blixtens hastighet på Torvallaskolan. Också detta är en medveten strategi. Efter beslut om klassplacering deltar de nyanlända omedelbart fullt ut i den svenska klassens ordinarie undervisning i idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd, bild och musik. De är även med på all handledartid i sin klass samt aktiviteter som  friluftsdagar och elevens val. Resten av tiden får de undervisning i förberedelseklassen (fbk).

Foto: Mi Edvinsson

Positiva effekter

I de praktisk-estetiska ämnena finns möjlighet till lärande även om man inte behärskar språket till fullo. De teoretiska delarna är givetvis en utmaning för ämnesläraren innan eleverna förstår tillräckligt mycket svenska. Musikläraren Lina Rotsjö jobbar mycket med ordlistor och bilder för att förenkla, vilket också gynnar alla andra barn som kan tycka att texternas ord och begrepp är lite svåra.

– Samtidigt måste jag lägga mitt eget arbete på en lagom nivå och acceptera att de nyanlända inte förstår precis allt, säger Lina.

Foto: Mi EdvinssonLina tycker att den tidiga inkluderingen av nyanlända elever i musikämnet har påverkat undervisningen mycket positivt.

– De nyanlända har ofta stor motivation. De är aktiva, räcker upp handen och vill jobba. Jag har sett hur deras driv lyft en hel klass, säger Lina.

Den snabba klassplaceringen innebär också att handledarna i respektive klass omgående får ansvaret för de nyanlända eleverna. Marianne Hyllestedt kände sig till en början lite stressad över sina nya elever som satt där i klassrummet och förmodligen inte förstod många ord av det som sades. Nu kan hon tänka att det är okej, att det kan ge något att faktiskt bara höra ett språk talas. Och hon tycker att den tidiga inkluderingen är bra.

– Det är bra att vi träffas varje dag. Varje vecka har vi också kontaktövningar som inte kräver så mycket verbalt språk. Handledaransvaret kanske tar lite mer tid, men det är spännande och det funkar bättre än jag trodde med telefontolk, säger Marianne.

Enligt skolans utvärdering tycker även de nyanlända själva att det är viktigt att  komma in i klassen snabbt för att inte känna sig utanför. Det blir också mindre jobbigt att lämna fbk. I utvärderingen säger eleverna säger att simningen har varit särskilt rolig. Idrottslärarna har lagt ner mycket tid på att lära eleverna att simma eftersom det är en förutsättning för att få betyg i idrott och hälsa. Simningen har också gett tillfälle till spontan lek med kamrater i vattnet.

Inslussningsplan  och utvecklingsområden

Fyra pedagoger (totalt 3,5 tjänster) jobbar i fbk som har sin hemvist strategiskt placerat i hjärtat av huset. Klassen har det senaste året utökats till två grupper med totalt 30 elevplatser. När de nyanlända inte har lektioner med sin svenska klass jobbar de här enligt individuella scheman som gjorts utifrån kartläggningen, scheman som måste göras om varje gång det sker någon förändring för eleven eller dess svenska klass. Att se till att var och en får vad den ska ha kan vara nog så knepigt.

Foto: Mi Edvinsson– Vi använder oss av matriser och mallar och checkar av. Först lär de sig det vardagliga, och sedan handlar det om att bygga upp dem i varje ämne utifrån vad läroplanen säger. De kan sällan komma ikapp de svenska eleverna i sin klass, men de kan klara sig och hänga med, säger Sten Johannesson som jobbar i fbk.

 

När eleven är mogen för inslussning i något nytt ämne sker det enligt enligt en 8 veckor lång inslussningsplan med regelbundna avstämningar och med full uppbackning av en studiehandledare.

– Studiehandledarna är A och O för att eleverna ska lyckas. En annan nyckel är att man har ett språkutvecklande arbetssätt i vartenda klassrum – inte bara i fbk och på SVA-lektionerna, säger Cecilia Sandell.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »