Metakognitiv träning har effekt

Arbetsminnesträning är en vanlig insats för barn i behov av stöd, men Petri Partanens studie visar att datorträning utan metakognitiv reflektion inte har någon effekt. Nu vill han se större fokus på metakognition i både utredningar och insatser för att hjälpa elever att nå kursplanernas mål.

Blicken som vandrar ut genom fönstret. Handen i luften igen, lite mer uppgivet denna gång. Klotter på det rutade papperet och bara två uppgifter gjorda fastän lektionen snart är slut. Koncentrationen och motivationen vägrar att infinna sig. Det går liksom bara inte.

Petri Partanen, psykolog vid Elevhälsan i Östersund sedan mer än 20 år, har träffat många elever som kämpat med skolgången och legat i riskzonen för att inte nå kunskapsmålen. Alla dessa barn som uppges ha svårt med uppmärksamhet och lärande – vad handlar det om egentligen? Funderingarna ledde till 7 års halvtidsforskning som nu har avslutats med avhandling och disputation på Mittuniversitetet.

Arbetsminnesträning i dator – hjälper det?

Arbetsminnesträning är en av två rådande filosofier kring hur man stödjer barn med allmänna inlärningssvårigheter. Förhoppningen är att ett förbättrat arbetsminne ska förbättra elevens prestation i skolämnena. Träning av arbetsminne är idag en vanligt förekommande stödinsats, särskilt om eleven har svårigheter i matematik – ett ämne där det ofta gäller att att hålla många saker i huvudet.

Den andra linjen förespråkar istället stöttning av inlärningsstrategier eftersom metakognitionsforskning pekar på att inlärningsstrategier hjälper elever att fungera bättre i skolan. Vad händer om man kombinerar de båda filosofierna?

Petri 05 Miniatyr– Min tanke var att vi förenklar träningen av arbetsminne genom att bara låta den bestå av datorträning. Jag ville undersöka vad som händer om eleven samtidigt tränar strategier. Jag ville också ta reda på om träning av arbetsminnet verkligen spiller över på skolarbetet generellt, säger Petri Partanen.

Vid en noggrann genomgång av läroplan och kursplaner fann han många fler skäl till att träna metakognitiva förmågor. Förväntningarna på att eleverna ska kunna planera sitt arbete, välja strategier och reflektera över sitt lärande är högt ställda i styrdokumenten.

– En majoritet av de elever i behov av stöd som Elevhälsan kommer i kontakt med har svårigheter med just sådana saker, säger Petri.

Metakognitiv förmåga har störst betydelse

I en av sina studier undersökte Petri Partanen hur elever med daglig arbetsminnesträning påverkas av att dessutom få metakognitiv strategiträning. Enligt ett särskilt koncept fick en grupp om 64 stödbehövande elever regelbundet reflektera över sin arbetsminnesträning tillsammans med en specialpedagog/speciallärare. Deras prestationer jämfördes sedan med en grupp elever som endast fått arbetsminnesträning i dator.

Ett mycket tydligt resultat var att eleverna som fått metakognitiv träning förbättrade sitt arbetsminne. Eleverna som endast tränat arbetsminne i dator uppvisade inga förbättringar alls. Ingen av grupperna ökade sina prestationer när det gällde matematisk förmåga eller läs- och skrivförmåga.

– En slutsats är att det tar väldigt lång tid innan det uppstår en spilleffekt till andra ämnen. Arbetsminnesträning är inte det första jag skulle dra fram ur rockärmen för att hjälpa barn i behov av stöd i skolan, såvida det inte är säkert att det är precis det som eleven behöver träna, säger Petri Partanen.

Andra studier som Petri Partanen har gjort visar att arbetsminne och matematisk förmåga  förvisso hänger ihop men att bedömning av metakognitiv förmåga, som till exempel planeringsförmåga, ger ett bättre underlag vid utredning av risk för matematiksvårigheter än ett enkelt arbetsminnesmått.

Pedagogen har en viktig roll

Med sina forskningsresultat på bordet vill Petri Partanen se ett mer systematiskt fokus på metakognition i framtidens utredningar och insatser.

– Att utveckla metakognitiva strategier är viktig del i arbetet kring elever i behov av stöd, särskilt vid risk för matematiksvårigheter. Här har läraren en jätteviktig roll, säger Petri.

Skolbarn copy textBeroende på föräldrar, förskolepedagogik och andra förutsättningar har en del barn redan kommit en bit på väg i sin metakognitiva utveckling när de börjar skolan. Så ser det inte ut för alla. Läraren ger eleverna uppgifter som går ut på att reflektera över sitt lärande, precis som läroplanen förespråkar, men det räcker inte. Läraren måste även kunna upptäcka vilka elever som har metakognitiva svårigheter – ofta de vars standardsvar är ”jag vet inte” – och veta hur man hjälper dem att utveckla framgångsrika strategier och förstå sitt eget lärande.

God matematikundervisning bjuder ofta på situationer där det är naturligt att diskutera olika strategier. Men även i SO-ämnen, där man ska söka fakta, sammanfatta och redovisa, krävs att man har en strategi, en studieteknik som passar. Hur gör man den här uppgiften på bästa sätt? Lyft diskussionen i klassrummet!

– Stödjande samtal pågår hela tiden i vardagen i klassrummet, men man behöver göra det mer systematiskt och man behöver börja redan i förskolan. Det finns förskolor som är jättebra på att dosa in det från början och verkligen badar barnen i metakognitiva reflektioner, säger Petri.

Nu vill Petri Partanen verka för att sprida de nya rönen. Han är också nyfiken på barns metakognition i klassrummet och skulle vilja forska vidare i ämnet.

– Jag har mött så många elever som kämpar där ute. Med bra pedagogik kan vi göra stor skillnad, säger Petri Partanen.

Text: Mi Edvinsson 

Här kan du läsa mer om Petri Partanens forskning.

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »