Nu fasar vi ut!

En giftfri miljö i Östersunds förskolor år 2020, det är ett av BoUF:s miljömål för 2016 och 2017. Utrensningen av av bildäck och gamla barbiedockor har redan börjat. Dagens föreläsningar om farliga kemikalier gav mer kunskap i frågan.

Nästan alla prylar vi köper – mat, elektronik, köksredskap, textilier, möbler, hygienartiklar – innehåller giftiga, ibland hormonstörande, ämnen som innebär ökad risk för ohälsa och allvarliga sjukdomar när vi utsätts för dem. Ämnena tar sig in i våra kroppar via munnen, huden och luften vi andas in. Mest utsatta är små barn som kryper på dammiga golv och upptäcker världen genom att smaka på den.

Om detta, och om gifter i vår närmiljö,  pratade dagens föreläsare i syfte att ge chefer och miljöombud från Östersunds förskolor och grundsärskolor ökad kunskap om kemikalier.

Miljömålen visar vägen

En giftfri miljö är ett av Sveriges 16 miljömål. Ett etappmål är att minska barns exponering för farliga kemikalier, något som återspeglas i Östersunds kommuns  miljömål och blir mer konkret i Barn- och Utbildningsförvaltningens (BoUF:s) miljöhandlingsplan för 2016. Förvaltningens mål är att minst 50 procent av maten som köps in till skolor och förskolor ska vara ekologisk och att giftiga kemikalier ska vara utfasade i dessa verksamheter år 2020.

Arbetet startade förra sommaren med att Miljö och hälsa gjorde en inventering av farliga kemikalier i alla förskolor i Östersunds kommun. Dagens seminarium,  som även Miljö och hälsa är med och bidrar till,  är ytterligare en aktivitet för att nå det uppsatta målet.

Foto: Mi Edvinsson

– Samtliga förskolechefer har svarat på inbjudan. Engagemanget för en giftfri förskola är mycket stort, säger Ann Färdvall som är processansvarig för miljöfrågor inom BoUF.

Förändringar sker

Andra aktiviteter för att få bort giftiga ämnen ur verksamheterna är att skapa nya rutiner kring riskfyllda produkter och föremål utifrån inventeringens resultat, till exempel hur man hanterar glödlampor och lysrör när de gått sönder och att förskolorna inte längre ska ta emot gamla leksaker, handväskor och annat som föräldrar vill skänka. Konstläder innehåller till exempel massor av farliga ämnen. Sist men inte minst gäller det ju att verkligen ta bort de olämpliga föremålen ute i verksamheterna, något som redan har påbörjats.

– Vi hade inte så mycket, men vi har plockat bort äldre plastleksaker, trasig elektronik som barnen fått leka med, pvc- rör och bildäck i utomhusmiljön och lite saker av fuskskinn från utklädningslådan, säger förskolechefen Elisabeth Grundahl.

Ansträngningar på flera fronter
Foto: Mi Edvinsson

Lena Stigh, Region J H

En del saker kommer, inte minst av ekonomiska skäl, vara svårare att plocka bort över en natt, men medvetenheten måste finnas, inte minst när det är dags att köpa nytt. Upphandlingskontoret har redan tagit fram nya kravspecifikationer för framtida upphandlingar till förskolan och inom de ännu gällande avtalen skapar de vägledning för beställarna i form av ”gröna listor”. Kemisten Lena Stigh, Region Jämtland Härjedalen,  hjälper till med detta.

– I Östersund är det på gång ett e-handelssystem för att förbättra inköpsprocessen göra det lättare för er att välja giftfria produkter, berättar Lena som jobbar med regionalt samordningsansvar för utfasning av gifter genom ”Giftfritt Jämtland Härjedalen”.

Måltidsservice, som fixar maten till förskolorna i en mängd olika tillagningskök, eller via storkök, har egna direktiv och miljömål att följa. Sedan 2014 värmer de ingen  mat i plastkärl och de har övergått till ftalatfria engångshandskar.  Att fasa ut teflonet ur grytskåpen och ta bort plasttillbringare av äldre modell är miljömål som de siktar på för 2016 i år. Vad man också ska komma ihåg, är att det är vi maten vi äter som tillför den största mängden giftiga ämnen i våra kroppar, bland annat i form av bekämpningsmedelsrester. Därför är målet på 50 procent ekologiska livsmedel mycket viktigt i sammanhanget.

Se upp med gamla leksaker!

En kasperdocka från 1940-talet är inte bara en nostalgitripp, den är en kemikaliefälla proppfull av bly, kadmium och arsenik. Långsamt har det blivit bättre. EU:s lagstiftning på området är idag världens bästa. Ändå räcker inte CE-märkningen för att garantera barnen helt giftfria leksaker. Mjuk PVC- plast har länge varit den största boven med alla sina farliga mjukgörande ämnen, men 2007 kom en skärpning av kraven.

– CE-märkta plastleksaker som är tillverkade efter 2007 är okej, men all mjuk plast som är äldre än så – den ska bort, säger Pia Linghede från Håll Sverige Rent.

Så spara inte 90-talets rosa ponnyhästar till nästa generation, och tänk på att saker som inte är avsedda som leksaker innehåller ännu högre halter av farliga ämnen. Att leka med förälderns gamla trasiga laptop är säkert kul, men det är hälsosammare att göra som Pias Linghedes barn och bygga en leksaksdator i papp.

Lena Stigh ger några enkla råd för att minska små barns exponering för de oönskade kemikalierna:

– Var utomhus, städa bort damm, städa utan kemikalier och när barnen inte är i rummet. Tvätta nya textilier för att få bort det värsta, rensa ut sådant ni vet är dåligt. Det är kostar ingenting och det gör skillnad, säger Lena.

Text och foto: Mi Edvinsson

På webbsidan Giftfritt Jämtland Härjedalen finns massor av användbar information för alla som är intresserade av att veta mer i ämnet.

 För den som vill ta med barnen i miljöarbetet har Håll Sverige Rent har en mängd pedagogiskt material som är fritt att ladda ner.

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »