Ett spännande år med Läslyftet

Pedagogerna på Lillsjöskolan har satt fart på det kollegiala lärandet, ökat sin didaktiska medvetenhet och fått nya verktyg att använda i undervisningen. Tänk vad ett Läslyft kan göra.

Hela läsåret 2015-2016 har alla klasslärare, ett par förskolepedagoger samt specialpedagogen på Lillsjöskolan ägnat all ordinarie konferenstid åt Läslyftet. Foto: Mi EdvinssonMed handledning av Jessica Rengsvik (Lillsjöskolan) och Marianne Hyllested (Torvallaskolan) har de läst och reflekterat över vetenskapliga texter. De har också planerat, genomfört och diskuterat läs- och skrivutvecklande lektionsaktiviteter i sina klasser. Det har varit ett spännande år!

– De största vinsterna med Läslyftet är nog att det kollegiala lärandet fått fart och att lärarna har fått tid till att diskutera det pedagogiska arbetet utifrån ett vetenskapligt perspektiv i lugn och ro utan avbrott, säger Marianne Hyllested.

– Det här är ett bra recept för kvalitetshöjning! Jag tror absolut att det kommer att göra avtryck i undervisningen, säger Jessica Rengsvik.

Efter att förra läsåret ha jobbat med ”En läsande klass” kändes det både naturligt och angeläget att fortsätta med Läslyftet, tyckte Lillsjöskolans rektor Mikael From.

– Att läsa och skriva är grunden i nästan alla ämnen. Om vi jobbar med genrepedagogik och läsförståelse och kryddar med estetiska ämnen tror jag att det stärker eleverna i alla ämnen, och kanske också deras problemlösningsförmåga, säger Mikael From.

Ett vasst verktyg för läsförståelse

Jessica Rengsvik träffar sin grupp för näst sista gången detta läsår. De närvarande pedagogerna, som har elever i årskurs 1 och 2, diskuterar en klassrumsaktivet som de provat. Tillsammans med barnen har de läst en längre berättelse. Eleverna har sedan i grupp fått dramatisera varsitt kapitel, och oj vad bra det gick!

– Det är ofta svårt för elever att svara på vad som är kärnan i en berättelse, men om de ska dramatisera och förmedla innehållet till andra, så måste de verkligen fundera över det och hitta vad som är poängen. I arbetet från text till drama får man också med andra moment som att sammanfatta, tolka och samarbeta, säger Michaela Grääs.

Foto: Mi EdvinssonJoakim Strömberg och Johanna Flemström är inte förtjusta i drama för egen del. De har alltid dragit sig för att utöva det med sina elever, men efter den här aktiviteten har de tänkt om.

– Jag har blivit inspirerad och vill göra mer! Tidigare har jag känt motstånd inför drama, men det gick jättebra och eleverna tyckte att det var kul! Genom att dramatisera tränger barnen in mer i storyn än om de bara ritar en bild till texten, säger Joakim.

Delaktighet och engagemang är A och O

Annat som de provat och gillat är något som kallas dialogisk högläsning. Det kan tillämpas på både skönlitteratur och faktatexter och innebär att man ofta stannar upp och för en väl genomtänkt dialog med eleverna kring det man nyss läst.

– Man kan koppla det till en annan text man har läst, modella en läsförståelsestrategi eller liknande, säger Jessica.

– Pedagogerna har också lärt sig nya, språkutvecklande sätt att använda film i undervisningen. I ett vidgat perspektiv är ju film också en sorts text. En lektionsaktivitet som de prövat gick ut på att samla och systematisera fakta utifrån en film. Med jämna mellanrum stoppades filmen och eleverna fick skriva några ord på en tankekarta. Efter filmen skrev de en gemensam faktatext utifrån sina anteckningar.

– Det är det gemensamma som är grunden för språkutveckling och ökad läsförståelse. Plus att eleverna är aktiva och delaktiga och känner engagemang, säger Jessica.

Behållningen av läsårets arbete

Att utgå från elevernas intressen och erfarenheter är ett effektivt sätt att skapa engagemang. Det är vetenskapligt bevisat, och något som specialpedagogen Anders Hägg tar med sig från Läslyftet.

– Man måste utgå från eleverna verklighet och vardag! Det är så mycket konstruerad läsning och skrivning i skolan som de inte alls är intresserade av. Och det blir mer ju högre upp i årskurserna de kommer. Läslyftet har gett bekräftelse på att vi måste jobba mer på det sättet, säger han.

Pedagogiska samtal med kollegor, nya verktyg och ökad medvetenhet om varför man gör det man gör i klassrummet är andra saker som Jessicas grupp tycker har varit mycket bra med läsårets fortbildningsarbete. Så vad händer nu?

– Det här får inte bara bli en dagslända. Tanken är att vi fortsätter, men kanske bara varannan vecka. En stor fördel är att vi även har lärt en form för kollegialt lärande som vi kan använda till annat också, säger Mikael From.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »