Fritidshem sökte kvalitetspris

Arnljotskolans fritidshem var en av Barn- och utbildningsförvaltningens fyra enheter som sökte kvalitetspriset. De fick inte priset, men det spelar ingen roll. Kvalitetshöjningen i verksamheten är ett faktum.

Det blev Kundcenter som kammade hem det senaste av Östersunds kommuns årliga kvalitetspris, men Barn- och utbildningsförvaltningen slog mängdrekord vad gäller antal ansökningar. Arnljotskolans fritidshem samt förskolorna Berget, Miklagård och Sörgården hade alla skickat in beskrivningar av det kvalitetsarbete som pågår ute på respektive enheter.

– Det är rekord för Barn- och utbildningsförvaltningen, det är mycket glädjande. Dessutom är det första gången som ett fritidshem söker kvalitetspriset, säger förvaltningschef Annika Källgård.

När Arnljotskolan startade för några år sedan bestämdes att ett av skolans prioriterade mål skulle vara ökad kvalitet i fritidshemmets verksamhet. Med avstamp i Lgr 11 utkristalliserade sig de förmågor som pedagogerna högst medvetet ska arbeta för att utveckla hos barnen. Undan för undan har pedagogerna arbetat fram en bra metod att jobba efter, en modell (Se tidigare artikel!) som de känner sig så nöjda med att de ville söka kommunens kvalitetspris för sitt arbete. Ordet ”nöjd” betyder i detta fall varken klar eller tillbakalutad.

Metodiskt arbete

– Det här är ett ständigt pågående kvalitetsarbete där uthållighet har stor betydelse. Vi följer hela tiden samma mall, men följer hela tiden upp mycket noggrant och skruvar lite för varje gång, säger rektor Christina Kristiansson.

Planering sker både årskursvis och på arbetslagsnivå. Även eleverna involveras i hög grad för att bli medvetna om vilka förmågor de ska träna och vad de innebär. Under förra läsåret benämndes förmågorna ”samarbete”, ”vänlig”, ”nyfiken” och ”att vara sig själv”. Under den sista rubriken ryms en stor del av värdegrundsfrågorna. Arnljot Simon och HelenaEn nyhet från det senaste läsåret är att en del av värdegrundsarbetet görs på skoltid, så att det också kommer att omfatta de elever som inte går på fritids. Som en röd tråd genom verksamheten går skapande, lek och användande av digitala verktyg.

– Digitala verktyg används i utveckling av alla förmågor. Det finns mycket man kan göra på fritids med digitala verktyg som inte bara är nöje och spel, säger Helena Fredriksson, IT-ansvarig på Arnljotskolan.      Samarbetsövningar med hjälp av olika appar och utvärderingar av aktiviteter i digitala frågeformulär är några exempel.

Medvetenhet och ökad kvalitet

Att Arnljotsskolans fritidshem har högre kvalitet i sin verksamhet idag än tidigare är både personal och chef överens om.

– Förut gjorde man en aktivitet bara för att det var en kul och bra övning, utan att tänka så mycket på vad man tränade. Nu går vi andra vägen. Nationella mål och läroplan först, och sedan aktiviteter utifrån det, säger fritidspedagogen Simon Eriksson.

Christina– Det finns en mycket större medvetenhet bland pedagogerna nu. Alla vet vad kvalitet innebär och att alla ska jobba så. Det är inte längre upp till var och en, säger Christina.

På Arnljotskolan är personalen stolt över att ha satsat på fritidshemsverksamheten som annars ofta har tendens att bli lite åsidosatt. Kvalitetspris eller inte spelar ingen roll i sammanhanget. De tänker envist jobba vidare.

– Det här läsåret ska vi försöka lyfta fram genusperspektiven ännu mer och vi vill ytterligare öka samverkan mellan skola och fritids för att få ännu bättre samsyn kring värdegrund och förmågor kopplad till värdegrundsfrågor, säger Christina.

 

Text och foto: Mi Edvinsson

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »