Det digitala läsandet

Läsförståelse av komplexa, digitala texter kräver speciella förmågor som kan främjas av datorspelande. Det visar Maria Rasmusson i sin avhandling i pedagogik. Samtidig påpekar hon att den traditionella, övergripande läsförståelsen aldrig får glömmas bort.

 Digital läsning ökar i samhället och i skolan. En stor del av svenska ungdomars läsning sker idag i datorer surfplattor och i mobiltelefoner. Texterna de möter på skärmarna är både traditionella och av mer komplexa slag med bilder, hyperlänkar och animationer.

Maria Rasmusson, doktor i pedagogik vid Mittuniversitetet, har undersökt hur läsförståelse av digitala texter skiljer sig från läsförståelse av tryckta texter. Går det att identifiera en digital läsfaktor, och är den på något sätt beroende av datorspel, kön och socioekonomiska bakgrundsfaktorer?

 Papperets betydelse

I en studie jämfördes elevresultat från ett traditionellt läsförståelsetest som samma elever gjorde på papper respektive dator. Flickorna låg i topp som vanligt, men både pojkar och flickor presterade något bättre på papper än på skärm. En tolkning är att hantering av datorn, scrollande och liknande, tar bort en del fokus från läsningen.

– Generellt är det så att om man får sjunka in i en tryckt text, så blir förståelsen bättre. Det taktila, att fysiskt vända sida och se texten som står här eller där på papperet, är sådant som hjälper, säger Maria Rasmusson.

Tidigare undersökningar har även visat att tryckta texter underlättar när man ska sammanföra innehåll och dra slutsatser av det man läst.

Den digitala faktorn

Resultat från det digitala läsprovet i PISA (uppgifter som kräver navigering bland texter med inslag av hyperlänkar, bilder och symboler) visar att flickorna presterar bäst även här, men att skillnaderna mellan könen är mindre. Pojkarnas frekventa datorspelande verkar ha gynnat dem och medverkat till att utjämna skillnaderna. Att datorspel tränar den visuella/spatiala förmågan, som i sin tur har betydelse för förmågor som krävs vid aktivitet på Internet, är känt sedan tidigare.

maria_rasmusson

– Den typ av spel där man får går runt, navigera och orientera sig, verkar gynna läsning på Internet, säger Maria Rasmusson.

Jämfört med vid läsning av tryckta texter kräver läsförståelse av komplexa digitala texter en lång rad unika förmågor: Allmän IT-förmåga, viss kunskap i engelska, förmåga att tolka tecken och symboler, förmåga att identifiera länkar och att navigera. Man behöver också kunna stava rätt i adressfält och sökmotorer, ha strategier för att hitta det man söker, vara källkritisk, kunna känna igen olika textgenrer (bloggar, dagstidningar etc.) och värdera information.

– Jag skulle vilja titta närmare på vad de digitala faktorerna innebär för grupper med till exempel dyslexi, vad som är bäst eller svårast för dem, säger Maria Rasmusson.

 Likvärdighet

I en av sina studier undersökte Maria Rasmusson även hur svenska och norska elevers socioekonomiska bakgrund påverkar deras prestationer i läsförståelse. Inte oväntat fann hon en tydlig koppling mellan kulturellt kapital och övergripande läsförståelseförmåga. Däremot fanns inga samband vad gällde de unika aspekterna av digital läsning. Detta kan bero på att så gott som alla ungdomar i Sverige och Norge, oavsett bakgrund, har tillgång till Internet och därmed har likvärdiga möjligheter att träna sin digitala förmåga.

– Så ser det ut idag, men man får se upp så att det inte förändras med tiden. I USA har man sett i en ny studie att det finns skillnader mellan rika och fattiga städer vad gäller ungdomars läsförståelse av digitala texter, säger Maria Rasmusson.

Hur man än vänder och vrider på läsningen, och hur digitaliserat samhället än är, går det inte att bortse från det som alla studier entydigt pekar på, nämligen att den traditionella, övergripande läsförståelseförmåga är grunden för att förstå alla typer av texter. Skolans utmaning är att få pojkarna att höja sina resultat på detta område, samtidigt som man fortsätter att jobba med källkritik, Internet och digitala verktyg.

– Det finns en stor tilltro till att tekniken ska lösa problem, men vissa traditionella kunskaper är ändå oerhört viktiga. Digitala kunskaper krävs för att klara sig i samhället, men man får inte glömma det andra, för då faller alltihop, säger Maria Rasmusson.

Text: Mi Edvinsson

Läs Maria Rasmussons avhandling

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »