Aktiva barn är smarta barn

I takt med teknikens utveckling har barn blivit allt mer inaktiva. Daniel Berglind, forskare vid Karolinska Institutet, visade att läget är allvarligt. Daglig fysisk aktivitet under uppväxten är nödvändig för att behålla hälsan på sikt och främjar även skolprestationerna.

De senaste 50 åren har samhällsutvecklingen gått mot ökat stillasittande och minskad fysisk aktivitet. Med ny teknik som robotdammsugare och rulltrappor har vi undan för undan byggt bort den naturliga vardagsmotionen. I samma takt har vi byggt gym och gjort frågan om hälsofrämjande motion till något som kräver ett aktivt beslut av varje individ.

Också barnen sitter mer stilla. För 20 år sedan gick eller cyklade runt 80 procent av alla barn till skolan. Bara en liten del fick skjuts i bil av sina föräldrar. Idag är förhållandet det omvända. En annan stor skillnad mot förr är den tid som barnen tillbringar framför elektroniska skärmar.

– Inaktivitet är 2000-talets största folkhälsoproblem. Det ökar snabbare än fetma och kostar samhället lika mycket, säger Daniel Berglind som forskar om fysisk aktivitet och stillasittande hos barn.

Nedslående fakta

Det finns en miniminivå för hur mycket vardagsmotion en människa behöver för att motverka ohälsa. WHO:s rekommendation för barn 5-17 år är minst 60 minuters medelintensiv till intensiv aktivitet om dagen. Med vardagsmotion avses inga hårda träningspass utan vilken fysisk aktivitet som helst som höjer pulsen. Att barn borde cykla, hoppa och skutta en timme om dagen låter inte särskilt orimligt. För barn är väl ute och leker? Eller?

Foto: Mi EdvinssonDaniel Berglind och hans forskarkollegor mätte med hjälp av accelerometrar den fysiska aktiviteten hos drygt 1000 svenska 4-åringar under 1 veckas tid. Resultatet visade att endast 30 procent av barnen nådde upp i 60 minuters tillräcklig intensiv fysisk aktivitet på vardagar. På helgen, när barnen var med sina föräldrar, nådde bara 20 procent upp till den rekommenderade nivån. Detta är anmärkningsvärt eftersom man vet att barn är som mest aktiva i 4-5-årsåldern. Med skolstart och stigande ålder minskar sedan mängden daglig fysisk aktivitet undan för undan. Alla studier inom området visar dessutom att flickor rör sig mindre än pojkar. Skillnaden mellan könen är tydlig redan i 2-årsåldern.

– Vi vet inte varför det ser ut såhär. Kanske beror det på att vi föräldrar omedvetet behandlar flickor och pojkar olika, säger Daniel.

För skolbarnen i Östersund är mönstret det samma. Statistik baserad på hälsosamtal i kommunens skolor visar att tre fjärdedelar av barnen i åk 4 sitter vid mobil eller dator 1-3 timmar om dagen på sin fritid. Cirka 15 procent av pojkarna uppskattar sin skärmtid till hela 4-6 timmar per dag. En jämförelse med åk 7 visar att skärmtiden ökar och den fysiska aktiviteten minskar med stigande ålder.

Motion för hälsans skull

Det är vardagsmotionen, den dagliga, pulshöjande aktiviteten, som är viktig ur ett långsiktigt hälsoperspektiv. Att träna stenhårt en gång i veckan hjälper inte den som sitter stilla de övriga dagarna. Daniel Berglind förklarar vad inaktiviteten gör med våra kroppar:

– För att uttrycka en komplicerad sak enkelt kan man säga att fettet från det vi äter hamnar på fel ställe i kroppen när vi är inaktiva. Det har med protein och enzym att göra och leder till betydligt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. För varje timme per dag vi är inaktiva, ökar mortalitetsrisken med 5 procent.

Forskning visar också att det är stor skillnad i bentäthet mellan 4-åringar som rör sig mer än 60 min om dagen och de som inte når upp till den rekommenderade nivån.

Foto:Stefan ForslinStefan Forslin, som undervisat barn i skidskola sedan mitten av 1980-talet, har lagt märke till hur barnens allmänna ork och benstyrka har försämrats det senaste decenniet. Nuförtiden är det många barn som inte längre klarar en 60-minuterslektion utan att sätta sig ner och vila.

– Och de har generellt sämre muskelkraft för att hålla emot och bromsa, vilket innebär att nybörjarna måste starta i en flackare backe än förr. Även de barn som redan kan åka skidor får ofta problem så fort det blir lite brantare eller ojämnt i pisten, säger Stefan.

– Vad som händer med dessa barn när de blir gamla vet vi inte, men de får en dålig start. Är man inaktiv som barn, fortsätter man ofta att vara det som vuxen. Vi kan gissa att det kommer att leda till ohälsa och stora kostnader för samhället, säger Daniel Berglind.

Motion för betygens skull

Foto: Mi EdvinssonMånga forskningsstudier visar också solklara samband mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga. Ju bättre eleverna presterar i fysiska tester, desto bättre betyg har de. Det gäller för alla skolämnen, men är tydligast vad gäller matematik och läsning. I klasser där lärare haft fysiskt aktiva matematiklektioner har elevernas prestationer ökat extra kraftigt.

Daniel Berglind berättar också – apropå det ökade antalet barn som skjutsas till skolan av sina föräldrar – om en intressant studie där de tre undersökningsgrupperna utgjordes av barn som åkte bil till skolan, barn som hade 0-15 minuters gång- eller cykel väg till skolan samt barn som gick eller cyklade mer än 15 minuter för att komma till skolan. I samma ordning uppvisade de olika grupperna bättre och bättre resultat på de intelligenstester som gjordes i studien. Det fanns ingen tvekan om sambanden.

– Vältränade barn är smarta barn. Att plugghästar sitter still är en myt, säger Daniel Berglind.

Vad kan vi göra?

Hur mycket barn i skolåldern rör på sig utanför skoltid skiljer sig mycket beroende på socioekonomiska förhållanden. Att lägga hela ansvaret för barns fysiska aktivitet på skolan är därmed orimligt.

– Men skolan når alla barn, och det finns mycket som skolan kan göra, säger Daniel Berglind.

Foto: Mi EdvinssonEn sådan sak är att se till att det finns en skolgård som består av mer än bara asfalt och inbjuder till spontan rörelse.

– Det påverkar mycket. Svensk forskning visar att skog, kuperat landskap och framförallt yta gör barn spontant mer aktiva. Plintar, koner och bollar ger också många alternativ till lek, säger Daniel.

För det är på rasterna som skolbarnen får mest fysisk aktivitet, totalt sett mer än på idrottslektionerna. Förutsatt att de är utomhus.

Annat som skolan kan göra är att propagera för aktiv transport till och från skolan samt att erbjuda korta aktivitetspauser med hopp, knäböj och liknande under långa lektioner. Forskning visar att tio minuters avbrott med fysisk aktivitet kan motverka det långvariga stillasittandets negativa effekter. Arbetsgivare vet det, men vet man det i skolan?

Sist men inte minst har föräldrar ett stort ansvar. Beteende och vanor grundläggs tidigt i livet.

– Barn gör som man själv gör. Man svär inte gärna i barns närvaro. Att åka hiss och rulltrappa kanske inte heller borde vara okej, säger Daniel Berglind.

 Text: Mi Edvinsson. Foto: Mi Edvinsson och Stefan Forslin.

 

Foto: Mi EdvinssonKolla in filmreportaget om en riktigt bra skolgård i Östersunds kommun! 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »