Bästa jobbet: Fritidspedagog

Trygghet, kreativitet, social kompetens. Förmåga att tycka om sig själv och respektera andra. Listan på vad Neta Frykman vill packa elevernas ryggsäck med är lång. För barnens bästa vill hon även se ett ännu bättre samarbete mellan fritidshemmet och skolan.

Neta Frykman lämnade jobbet som undersköterska för att utbilda sig till fritidspedagog. Att hon ville jobba med människor stod klart, men hellre med barn som har spring i benen och hela livet framför sig. Det är nu 25 år sedan, och hon har inte ångrat sig en sekund.

– Jag älskar mitt jobb! Jag tycker att jag är lyckligt lottad som kan säga det, säger Neta Frykman.

En mycket stor del av fritidspedagogernas arbete handlar om att utveckla elevernas förmågor med koppling till värdegrundsfrågor, något som Neta ser som det allra viktigaste och mest givande i sitt arbete.

– Jag vill fylla på deras ryggsäck med värdegrundsförmågor. Jag vill att de ska känna sig stolta och nöjda med sig själva och samtidigt respektera andra. Det är så viktigt att de får med sig de här sakerna ut i livet för att de ska klara sig bra. Att må bra i sig själv, det är grunden, säger Neta.

Foto: Mi EdvinssonNeta berättar om en episod från gårdagen, då en konflikt uppstod och en flicka blev utstött från gruppen i leken. En annan flicka kom till undsättning, tröstade och satte igång att ”föreläsa” för de andra på ett mycket handgripligt sätt. Genom levande charader åskådliggjorde hon förloppet som gjort den utstötta flickan ledsen. Hon drog in de ”skyldiga” i skådespeleriet och refererade samtidigt till en film som de sett tillsammans.

– Jag behövde i stort sett inte göra någonting, flickorna löste konflikten själva. Sådant gör mig alldeles varm i hjärtat, säger Neta.

Närmare skolan

Under Netas yrkesliv har fritidshemsverksamheten och fritidspedagogernas roll förändrats. Från att ha varit en fristående verksamhet i egna lokaler har fritidshemmet flyttat in i skolan och utvecklat allt mer samarbete med denna. För tjugo år sedan fanns inte alls så tydliga mål för fritidshemmet som det gör i dag.

– Verksamheten var bra, men det saknades tanke bakom aktiviteterna, säger Neta.

Foto: Mi EdvinssonNumera omfattas fritidshemmet av läroplanen, Lgr 11, och har sedan i somras ett eget kapitel i denna. Här står i klartext att ett av
syftena med fritidshemsverksamheten är att stimulera elevernas utveckling och lärande. Förutom sociala, kreativa och fysiska förmågor ska eleverna också utveckla mer ”skolrelaterade” förmågor som att kommunicera med hjälp av olika språkliga uttryckssätt samt utforska och beskriva företeelser i natur, teknik och samhälle. Till skillnad mot förr planeras nu aktiviteterna utifrån den förmåga eller kunskap som man vill att eleverna ska utveckla.

 

– Nu vill man bort från de vattentäta skotten. Det är jättebra att det blir så tydligt i Lgr 11. Även om vår huvudsyssla fortfarande är verksamheten efter skoltid, är det viktigt att vi har ett bra samarbete med skolan för att se hur vi kan mötas kring barnens utveckling och lärande, säger Neta.

Hur lär sig då barnen på fritidshemmet? Vad är kunskap? Neta berättar om diskussionen de hade med fritidsbarnen. Hur de först sa att ”nä, vi lär oss väl ingenting här?” Och hur listan till sist blev lång. Samarbeta, lösa konflikter, skriva, vara vänner, dansa och tålamod var några av de saker som eleverna själva kom på efter att ha tänkt en stund.

– Det är massor! Men inte för att någon säger att ”nu ska alla lära sig det här”. Det är utifrån lust, nyfikenhet och fritt skapande som barnen lär sig här. Det är en av de bästa sakerna med att vara fritidspedagog, säger Neta.

Yrkesroller som kompletterar varandra

Läroplanens nya skrivningar om fritidshemmet ställer högre krav på fritidspedagogerna och stärker samtidigt deras roll i skolan.

– Jag engagerar mig mycket i skolan! Lärare och fritidspedagoger borde prata mer med varandra om vilka roller vi ska ha i klassrummet, att vi är två ledare och hur vi får det att funka på bästa sätt, säger Neta.

”Jag känner mig glad när jag går till jobbet. Barn ger energi. Visst finns det dagar som känns tyngre, men så kommer man hit och får en kram….”

Neta jobbar på Arnljotskolan. Här pågår, genom en speciell planeringsmodell som de arbetat fram, ett målmedvetet och aldrig upphörande arbete för kvalitet i fritidshemmets verksamhet. Samtidigt jobbar de aktivt för att få till ett ännu bättre samarbete mellan fritidshem och skola. Fritidspedagoger har schemalagt ”värdegrundsarbete” på skoltid. Lärare och fritidspedagoger samplanerar kring temaarbete och försöker i större utsträckning ta tillvara varandras kompetenser.

– Fritidspedagoger är inte ”resurspersoner”. Vi har en helhetssyn på eleven där både kunskap och sociala sammanhang ingår, säger Neta.

neta-ute-4

För Neta är det viktigt att få vara med och påverka, vilket hon fått möjlighet till genom en plats i skolans ledningsgrupp. Hon tycker att det borde vara en självklarhet på varje skola att fritidspedagogerna som yrkesgrupp finns representerade på denna nivå.

Fritidshemmet i rampljuset

Fritidshemmets kvalitetsarbete på Arnljotskolan har fått uppmärksamhet både på Mittlärande i Sundsvall och Sett-mässan i Stockholm där Neta och en annan fritidspedagog föreläste om den egna verksamheten. Intresset var stort. Kanske har fritidshemmens viktiga arbete hamnat i skuggan av skoldebatten. Kanske är det dags ändra på det.

– Det är roligt och viktigt att dela med sig av vad man gör. Vi fick många positiva kommentarer, säger Neta.

Det var efter dessa framträdanden som tanken föddes. Varför finns det ingen fritidshemsmässa i Östersund? Neta lyfte frågan när Frösöns fritidspedagoger hade nätverksträff och förslaget väckte bifall.

– Ännu vet vi inte om det är möjligt, men vi ska försöka. Vi får se hur det går, säger Neta Frykman.

 

Text och foto: Mi Edvinsson 

 

 

 

Inga kommentarer

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »