Kvalitetsarbete får ta tid

Det är många olika saker som ska följas upp, analyseras och planeras inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete (SKA). Skolorna i Fåker och Ångsta jobbar just nu hårt med att förbättra själva systematiken, något som rektor Patrik Gärd har sett till att det också finns tid för.

Fritidspedagogerna från Fåker och Ångsta skolor tänker högt med blickarna riktade mot vita duken. Där lyser den nyskapade mallen som ska underlätta deras arbete framöver. Från och med i somras har alla fritidshem en kursplan med centralt innehåll att förhålla sig till. Med introduktion av Birgitta Melin från Utvecklingsgruppen ska pedagogerna lära sig att arbeta systematiskt utifrån denna kursplan redan från början. Var är vi, vart ska vi, hur gör vi och hur blev det?

– Modellen ska säkerställa att kvalitetsarbete sker i fritidshemmets verksamhet, förklarar rektor Patrik Gärd.

Foto: Mi Edvinsson
Fritidspedagogernas nyss påbörjade arbete är bara en liten del av det omfattande utvecklingsarbete som just nu pågår på Fåker och Ångsta skolor. Målet är att få mer systematik i kvalitetsarbetet och hitta enkla, fungerande arbetssätt för detsamma. De är på god väg, men har minst lika mycket kvar.

– Det är viktigt att avsätta tid för detta arbete, därför har vi organiserat om lite. Och när det gäller möten är vi noga med att skilja på praktiskt och pedagogiskt. APT-träffar och SKA-träffar har helt olika innehåll, berättar Patrik.

Fritidspersonal och skolpersonal har SKA-träffar 1,5 timme per månad, var för sig. Eftersom det ofta blir övervägande skolfokus på de gemensamma träffarna har fritidspedagogerna från och med detta läsår två egna planeringsdagar per termin istället för en. Lärarna har sina studiedagar som vanligt. Utöver detta deltar lärare och pedagoger i Läslyftet 2 timmar varannan vecka.

Bättre analyser

En del av det systematiska kvalitetsarbetet i skolan handlar om hur man följer upp elevernas kunskapsutveckling och resultat. Resultat är enkla att se. Svårare är det att analysera dem och förstå varför de ser ut som de gör, något Patrik Gärd tycker att de behöver bli bättre på.

Som stöd för analys finns två dokumentmallar. Den ena ger en bild av klassernas resultat i varje årskurs och ämne. Här skriver lärarna in hur stor andel av eleverna som klarar målen, vad de klarar bra och mindre bra, vad detta kan bero på och vilka åtgärder som kan leda till förbättring. Denna mall provades första gången i våras.

– Lärarnas reflektioner över hur deras egen undervisning hänger ihop med resultatet är jätteviktiga, säger Patrik.

Den andra dokumentmallen är ett schematiskt dokument för kunskapsuppföljning i olika ämnen. Här kan man följa utvecklingen genom årskurserna för alla individer i en viss klass. Färgfält markerar nivån på elevernas resultat och gör det lätt att skapa sig en överskådlig bild av läget.

skarmavbild-2016-11-11-kl-10-13-55 Klicka för större bild!

– Är det mycket gult och rött på elevens egen rad måste vi fråga oss vad det är som eleven behöver. Om det är mycket färgmarkeringar på andra ledden, på många elever i en viss klass, behöver läraren ställa sig frågor om det finns något i undervisningen som påverkar. Detta tillsammans med andra analyser blir en viktig utgångspunkt i vårt kvalitetsarbete, säger Patrik.

Digitalisering

Digitalisering är ett prioriterat område i Östersunds kommun och därför en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Hur kommer man framåt i processen på skolorna? Även här behöver man arbeta systematiskt. I Fåker och Ångsta var första steget att utrusta all personal med både dator och lärplatta och kräva att alla skulle vara uppkopplade under konferenstid. Detta för att träna sina egna digitala färdigheter. Patrik berättar hur lång tid det tog i början, men nu tar det ingen tid alls. På mötena använder de även projektor och interaktiv tavla, något som på sikt ska finnas i alla klassrum.

– Personalen måste själva använda utrustningen, så att de vågar göra det med eleverna sedan, de måste lära. Därefter kan vi börja tänka på det didaktiska, som vilka digitala verktyg som är lämpliga att använda i undervisningen och vid vilket tillfälle, säger Patrik.

Över huvud taget är det ”learning by doing” som gäller på det digitala området. All personalrelaterad information som kan ligga i Google Apps For Education (GAFE), ligger också där: Kalender och årshjul, alla gemensamma dokument inklusive dokumentation, resultat, utvärderingar och analyser. Ingen kommer undan, alla måste ut bland apparna i molnet. En alldeles färsk idé är att använda Google + för att lägga ut tips till kollegor och öka delakulturen inom och mellan skolorna. Läraren i årskurs 5 använder sig även av ett bloggverktyg med eleverna.

– Det är bland annat för att förbereda eleverna för Kastalskolan där de ju har kommit mycket långt i sin digitalisering, säger Patrik.

Många bollar i luften

Flerspråkighet är ett annat av kommunens prioriterade utvecklingsområden. I Fåker och Ångsta finns nästan inga flerspråkiga barn. Däremot pekar elevernas resultat på att de behöver jobba språkutvecklande för att förbättra läsförståelsen samt läsande och skrivande av faktatexter. I Läslyftet ägnar sig pedagogerna just nu åt modulen ”Läsa och skriva i alla ämnen”. Fortbildningen leds av Birgitta Melin.

– Att få hjälp av Birgitta betyder mycket just nu när det är så mycket olika saker på gång. Min roll som skolledare innefattar så mycket mer än pedagogiskt ledarskap att det är svårt att hinna med allt på ett bra sätt. Birgitta är också väldigt duktig när det gäller läs- och skrivdelen, säger Patrik.

Foto: Mi Edvinsson

Skolans och några av fritidshemmets pedagoger läser även en bok i genrepedagogik, och de tittar på elevernas resultat i läsning och skrivning på ett mer systematiskt sätt än tidigare.

Det är verkligen många processer igång på Fåker och Ångsta skolor nu. Fritidspedagogerna sätter tänderna i sin nya kursplan, lärarna fördjupar sig i forskning om undervisning och lärstilar och Patrik Gärd hoppas att de snart är i hamn med ett nytt kvalitetsinriktat sätt att arbeta. Ett sätt där det är enkelt att dokumentera och där lärarna ständigt reflekterar över sin undervisning och själva ser att de blir skickligare. Vad gäller dokumentation vill Patrik dock kasta in en brasklapp.

– Dokumentation i sig är ingen garanti för hög kvalitet, det måste bottna i det man gör i klassrummet. Det är där det kollegiala samtalet ska befinna sig, säger Patrik Gärd.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »