Rörelse för lärande

För tredje året i rad bjöds skolpersonal och förtroendevalda i Jämtland-Härjedalen in till en inspirationsdag kring den fysiska rörelsens betydelse för lärande och hälsa. Huvudföreläsare var forskaren Ingegerd Ericsson som talade om de positiva effekterna av mer rörelse för barns hälsa, kognitiva utveckling och skolprestationer.

Den återkommande inspirationsdagen om fysisk rörelse är ett resultat av samverkan mellan Utvecklingsenheten, Regional utveckling och Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Jämtland-Härjedalen, elevhälsan i Östersund och Bräcke samt Länsförsäkringar i Jämtland.

– Tack vare denna samverkan får skolpersonal i hela länet möjlighet att delta i inspirationsdagen som ligger i linje med regionens folkhälsopolicy, säger folkhälsosamordnare Eva Söderberg.

Bakom det ursprungliga initiativet står två sjukgymnaster på Barn- och ungdomsrehabiliteringen, Therese Kahm och Gerd Sundberg, som drev ett projekt vars syfte var att inspirera till mer rörelse i skolan för att skapa bättre förutsättningar för barn inom ADHD- och autismspektrumet. Dessa barn har stort behov av rörelse, något som det blivit allt mindre av i skolan.

De senaste åren har det forskats allt mer i ämnet och resultaten visar entydigt att barns fysiska aktivitet har stor betydelse för både deras inlärning och livslånga hälsa. Så hur kan man arbeta för att lyckas?

Bunkefloprojektetapplen

Varför pallar inte barn äpplen nuförtiden? Med denna fråga inledde Ingegerd Ericsson sin föreläsning. Ett svar kan vara att barns motoriska förmåga är sämre nu än för 30 år sedan.

Ingegerd Ericsson, som i grunden är idrottslärare, har forskat kring motorik och lärande, bland annat i Bunkefloprojektet som startade i Malmö 1999. Ingegerd studerade sambanden mellan elevers motoriska utveckling, koncentrationsförmåga och skolprestationer och fann att det fanns starka kopplingar.

På de två skolorna i projektet ökades antalet idrottslektioner varje vecka från de obligatoriska två till hela fem, det vill säga varje dag. Vid skolstarten genomgår alla barn en MUGI motorikobservation, detta för att så tidigt som möjligt fånga upp de individer som är i behov av motoriskt stöd. (MUGI betyder Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning och modellen härrör från ett tidigare av Ingegerds forskningsprojekt.)

I grupper om tio barn, och under lekfulla former, observeras barnen när de utför enkla rörelser. De som uppvisar brister i sin grundläggande motorik erbjuds extra motorikträning på skoltid. De flesta gör då snabba framsteg. Skolornas arbetssätt kallas Bunkeflomodellen.

Foto: Mi Edvinsson

Motorikens betydelse

God motorik vid skolstarten har inte bara betydelse för tänkande, koncentration och lärande. Det spelar också roll för barnets sociala relationer och framtida hälsa.

Titta ut över skolgården och studera de nya förstaklassarna. Är det någon som inte fullt ut deltar i rasternas fysiska lekar, som står lite vid sidan om? Om svaret är ja, kan det vara ett tecken på att eleven ifråga har brister i sin grundläggande motorik, vilket i sin tur kan vara början till en negativ spiral i skolan.

– De första skolåren, innan de ännu är så verbala, har rörelseleken stor betydelse för barnens sociala liv. Den som inte kan hänga med i kompisarnas fysiska lekar drar sig undan, skyller gärna på annat för att slippa vara med och riskerar därmed att bli ensam och få sviktande självförtroende, säger Ingegerd.

Självförtroende och sociala kontakter är viktiga ingredienser i barns lärande. Att känna att man duger i fysiska aktiviteter utgör dessutom viktig motivation för att fortsätta med sådana genom livet.

Resultaten

I sin doktorsavhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer redovisar Ingegerd resultat som visar att eleverna som har idrott varje dag presterar bättre i andra skolämnen än elever som bara får två idrottslektioner i veckan. Foto: Mi EdvinssonVid jämförelse av
resultat på nationella prov i årskurs 2 märks signifikanta skillnader vad gäller läs- och skrivförmåga mellan de båda grupperna, men också vad gäller matematiska förmågor som rums- och taluppfattning.

En senare uppföljning visar att 93 % av eleverna som haft idrott varje dag under hela sin skoltid har god motorik när de går i åk 9. I ”vanliga” klasser är motsvarande siffra 53 %. Studien visar också på samband mellan god motorik och gymnasiebehörighet. Elever med god motorik klarar grundskolans mål i större utsträckning än elever med motoriska brister.

Det är i skolan det måste hända

Idrottstimmarna i skolan har minskat under årens lopp. Barn sitter allt mer stilla framför datorer och mobiler. Med stöd i den forskning som finns är det lätt att förstå att vi måste bryta trenden. I detta har skolan en nyckelroll, menar Ingegerd Ericsson. Det är i skolan vi kan nå alla barn, även de som inte självmant söker sig till idrottsföreningarna.

– Jag tycker att det verkar ganska enkelt. Man får utgå från de elever man har i skolan och anpassa undervisningen efter vad de behöver. Integrera idrott med andra ämnen, förlängd skoldag … Det finns mycket skolan kan göra utan att rubba garantitiden för andra skolämnen, det är upp till varje skola, säger Jörgen Persson, politiker från Bräcke kommun.

Naturligtvis går det att hitta lösningar. Elevens val, skolans val och förlängd skoldag var schemalagd tid som skolorna i Bunkeflo använde för att kunna utöka sina idrottslektioner.

– Men för att verkligen genomföra något sådant krävs en tuff skolledare som pekar med hela handen och säger att ”nu gör vi detta”. Det krävs också att kollegiet är med på tåget. Ett problem är att det blir så olika på olika skolor, säger Ingegerd Ericsson.

Andra perspektiv

Under inspirationsdagen presenterade även några lärare hur de jobbar med digitala verktyg som hjälpmedel i idrott/hälsa eller för att få barnen att röra på sig mer:

Lärarna Sandra Rikardsson och Johanna Wedberg, Ås skola, berättade om en annorlunda skolstart där de fått barnen att röra sig med hjälp av en egen variant på Pokémon Go.

Idrottslärarna Therese Nyberg och Martin Persson på Kastalskolan samt Ida Nordin på Treälvsskolan berättade om hur de använder Google apps och film i idrottsämnet.

Ida Nordin berättade även att Treälvsskolan ska börja med medveten motorikträning i åk 1-3 efter jul. I egenskap av idrottslärare ska hon skapa olika kortprogram som klasslärarna kan göra med barnen under skoldagen.

– Målet är att barnen ska automatisera vissa rörelser och få bättre tajming och flyt. Vi ser att många har motoriska problem i klass 1-3. Jag kommer att visa lärarna hur de ska göra och vad det är man tittar på i barnens rörelser – passgång till exempel, säger Ida.

skjutsFrågan om barn och rörelse är långt ifrån bara en skolfråga, det är en samhällsfråga som det inte är rimligt att varken skolan eller ideella idrottsföreningar tar hela ansvaret för. Ingegerd Ericsson vill se ett regeringsbeslut på daglig idrott/hälsa med utbildade idrottslärare som kan det här med motorisk utveckling. En utfrågning i Riksdagen i ämnet ägde rum 2015, en majoritet av riksdagsledamöterna är för fler idrottstimmar, men ännu har ingenting hänt. Till alla vuxna vill Ingegerd slutligen ge några ord på vägen:

– Ge barnen tid och rum för att leka, så klättar de, balanserar och tränar sin motorik alldeles av sig själva. Skjutsa dem inte överallt och föregå med gott exempel som vuxen!

www.mugi.se finns mer information om motorikobservationer och motorisk träning.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

Hälsofrämjande statsbidrag

Fram till 1 december finns statsbidrag att söka för hälsofrämjande skolutveckling. Bidraget ska användas till pågående eller nya insatser. Läs mer på Skolverkets sida: http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/grundskole-och-gymnasieutbildning/statsbidrag-for-halsoframjande-skolutveckling-1.254813

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »