Stadigt framåt för genrepedagogiken

Studiebesöket på Knutbyskolan i Rinkeby bekräftade att Fagervallsskolan är på rätt spår. Det gav också insikt om att varje skola måste skapa sin egen modell av genrepedagogik, en modell som passar de lokala förutsättningarna.

Hösten 2014 påbörjade Fagervallsskolans pedagoger sin utbildning i genrepedagogik tillsammans med Britt Johansson. Målet är att arbeta språkutvecklande i alla ämnen och höja elevernas resultat. För att se hur arbetet fungerar på en skola som jobbat länge med genrepedagogik, for 11 pedagoger från Fagervallsskolan på studiebesök till den beryktade Knutbyskolan i Rinkeby där Britt Johansson jobbar.

Foto: Mi Edvinsson

Britt Johansson

År 2002 hade bara 35 procent av eleverna på Knutbyskolan godkänt i de nationella proven i svenska. Britt Johansson jobbade med genrepedagogik redan då, och i hennes klass var resultatet – trots många nyanlända elever – avsevärt bättre. 2004 började hela Knutbyskolan jobba med genrepedagogik, och sju år senare hade 90 procent av skolans elever godkänt i de nationella proven i svenska. Sedan dess har siffran legat stadigt över 80 procent trots att samtliga elever har ett annat modersmål än svenska.

Studiebesökets aha-upplevelser

Förutom att samtala och diskutera med Knutbyskolans lärare fick Östersundspedagogerna sitta med på lektioner i flera olika årskurser. Lektionerna visade sig vara mycket elevaktiva. Lärarna drog sig heller inte för att repetera och ta om tills samtliga elever var med på tåget.

– Jag fick många aha-upplevelser och kände verkligen att det är såhär vi ska jobba! Det här hade jag själv behövt när jag gick i skolan, säger läraren Åsa Holm som var med på resan.

knutby-2

Efter 12 år med genrepedagogik är både elever och lärare på Knutbyskolan mycket vana vid arbetssättet, vilket naturligtvis underlättar. Knutbyskolan är också en ganska homogen skola. Alla elever har invandrarbakgrund och de flesta eleverna har somaliska och arabiska som modersmål. Trots att många av dem är födda i Sverige, talar de flesta ett annat modersmål hemma. På skolan finns inga studiehandledare och inga speciella SVA-lärare. Istället jobbar alla lärare på samma sätt som SvA-lärare. Mycket tid avsätts till pedagogiskt utvecklingsarbete. De flesta undervisningsgrupper är relativt små, ca15 elever. Förutsättningarna är med andra ord helt annorlunda än på Fagervallsskolan där bara 25 procent av eleverna talar ett annat modersmål än svenska, men där spännvidden är desto större vad gäller både antalet olika modersmål och hur länge de har bott i Sverige.

– Större och mer blandade grupper, som vi har, kräver mer av pedagogerna. Även studiehandledarna behöver förstå hur vi jobbar, men de börjar greppa det nu. Vi kan inte kopiera något från Knutbyskolan. Vi måste hitta en modell som passar våra förutsättningar, säger SvA-läraren Martha Semrén Stein som är ansvarig för arbetet med genrepedagogik på Fagervallsskolan.

Arbetet på hemmaplan

På Fagervallsskolan går arbetet med genrepedagogik framåt. Från den osäkerhet som det innebär att lära sig något helt nytt, blir pedagogerna allt mer trygga med begrepp och arbetssätt. Det blir också allt fler inslag av genrepedagogik i andra skolämnen än svenska. För att kunna stötta varandra i kollegiet jobbar hela skolan med samma genre under samma period. De hinner beta av två olika genrer på hösten och två på våren. Eventuellt nytillkommen personal får en ”lightkurs” av Martha. Och sakta men säkert börjar det hända saker i klassrummen.

– Jag kan se att barnen blir säkrare vad gäller strukturer och att se mönster i olika textgenrer. De är på hugget och lär sig snabbt begreppen som vi använder, som tidsord och annat. Det automatiseras mer och mer. Trots ett ringa ordförråd kan många elever producera egna texter med en struktur och de språkliga drag som hör till den texttyp vi jobbar med, säger Martha.

martha-copyMartha tycker att de har bra snurr på jobbet med genrepedagogik på Fagervallsskolan. De vet vart de vill. Nästa steg blir att skapa en planering för att stegvis, och i lagom takt, öka svårighetsgraden i de olika genrerna för eleverna under deras skolgång. För varje gång eleverna återkommer till en viss genre, kommer de då att känna igen sig och bygga på sina kunskaper ytterligare.

– Många läromedel som finns idag i svenska bygger på genrepedagogik. Även läroplanen ställer höga krav på genrekompetens och det råder inget tvivel om att vi måste lära oss detta. Det kommer att ta tid innan vi är fullärda och ser resultat, men vi måste ha tålamod, säger Martha.

Martha poängterar att genrepedagogik inte enbart är till för elever med annat modersmål än svenska, utan en pedagogik som stärker alla elever i deras utveckling

– Att kommunicera språket i skolans läromedel synliggör inte bara vad texterna säger utan också hur texterna är uppbyggda. Jag torr att det gör eleverna mer engagerade i svenska språket och grammatik, säger Martha Semrén Stein.

Text: Mi Edvinsson. Foto: Mi Edvinsson och Martha Semrén Stein.

 

Andra artiklar i ämnet:

SVA-lärarna utbildas i genrepedagogik

Fagervallsskolan satsar på genrepedagogik

Genrepedagogik i klassrummet

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »