Julafton varje månad

Temalådorna som cirkulerar på Treälvens förskola tar avstamp i läroplanen och bygger på tankar om nyhetens behag. Lådorna ger pedagogerna inspiration och stöd och kan även öppna upp för ökat inflytande för barnen.

Bodil Nilsson och Ella Åsell, utvecklingsledare på Treälvens förskola i Lit, ligger på knä på golvet. Med stor entusiasm visar de hur man kan jobba med matematik genom att kombinera konkret material med lärplattans funktioner.

Foto: Mi Edvinsson– Vi tänker att barnen ska göra det här tillsammans med kamrater så att användandet av plattorna blir mer socialt., säger Bodil.

Det här materialet kan snart komma att ingå i en av de mobila lärmiljöerna, de så kallade ”lådorna”, som Bodil och Ella har skapat. Det är om dessa lådor som den här artikeln ska handla.

En idé tar form

Det var många olika tanketrådar som slutligen knöts ihop till idén att låta temalådor cirkulera mellan förskolans sex avdelningar. En av trådarna knöt an till fjolårets inköp av robotar i syfte att skapa förståelse för programmering. Tanken var att Bodil och Ella skulle lära 5-åringarna och att 5-åringarna i sin tur skulle lära pedagoger och yngre kamrater. Tyvärr hann inte kunskapsöverföringen ske innan 5-åringarna försvann till förskoleklassen varpå robotarna blev stående i skåpet.

Foto: Mi Edvinsson– Vi tänkte i termer av kollegialt lärande, öppna dörrar och spridning av kunskap och funderade på vad vi skulle göra med dem. Vi tänkte på tekniklådan som vi haft förut, som vandrat runt mellan avdelningarna, och att vi kanske kunde skicka runt robotarna på ett liknande sätt, berättar Ella.

Treälvens förskola har även jobbat mycket med lärmiljöer. När en avdelning har skapat en riktigt bra lärmiljö, har alla andra genast velat göra likadant.

– Alla ville ha allt, vilket innebar höga kostnader och väldigt mycket prylar, säger Bodil.

Bodil och Ella samlade då ihop saker och material och ställde i gemensamma utrymmen så att alla avdelningar skulle kunna låna där istället för att köpa allting nytt. Tyvärr glömdes dessa saker ofta bort. De två utvecklingsledarna började också experimentera med mobila lärmiljöer utifrån olika kunskapsområden. Resultatet blev ett par påsar med material och färdiga uppgifter som pedagogerna till exempel kan ta med sig ut i skogen. Till slut visste Bodil och Ella precis vad de skulle göra för att förena lärmiljötänket med resursutnyttjande.

Från tanke till handling

Utifrån läroplanens områden – språk, matematik, NT, IKT, skapande/musik och motorik/rörelse – ställde Bodil och Ella iordning lådor som avdelningarna skulle få ha en månad i taget. Innehållet bestod till största delen av bortglömda hyllvärmare och ytterst lite nytt material. Till varje låda skrev de förslag på aktiviteter med vidhängande information om vilka mål i läroplanen de svarade mot.

– Vi har verkligen försökt få in alla begrepp från läroplanen – mönster, skapa, konstruera och så vidare, säger Bodil.

Vikarier sattes in för att ge Bodil och Ella tillräckligt med tid för arbetet. Det tog en hel vecka.

Som julafton varje gång

De nya lådorna mottogs med jubel bland förskolans pedagoger.

Foto: Mi Edvinsson– Ja, tänk när vi fick se det! Det var härligt. Vi var som barn själva. Och barnen har också tyckt att det varit mycket spännande, säger Gunilla Olsson.

För det finns mycket kraft i nyhetens behag. I detta avseende fungerar pedagoger och barn likadant. Nya saker väcker stort intresse som sedan svalnar ju längre tiden går. Nu känns det som julafton varje gång en ny låda kommer till avdelningen.

Gunilla och kollegan Marie Larsson visar skapande- och musiklådan som står på bordet. Här finns bland annat rytminstrument, kavlar, färg, och tips på hur man kan jobba med olika tekniker både inomhus och utomhus.

– Det sparar tid och minskar stressen för att vi ska glömma bort något. Vi får inspiration och tips på vad vi kan göra, och det står precis vilka förmågor vi tränar med de olika aktiviteterna. En del är sådant som vi har gjort förr, men som vi har glömt bort, säger Marie Larsson.

Kan öka barnens inflytande

Pedagoger som tycker att det är jobbigt med drama behöver inte hitta på egna övningar, de som känner panik inför vad de ska hitta på med barngruppen i idrottshallen har ett färdigt Bamse-gympaprogram att ta till och i IKT-lådan ligger de nästan nya robotarna. Dessa får pedagogerna nu möjlighet att utforska tillsammans med barnen på en inledningsvis mycket enkel nivå.

– Den lådan behöver jag allra mest, ler Gunilla.

Lådorna är tänkta som hjälpmedel och stöd. Man kan också se det som något pedagoger och barn kan utforska tillsammans, vilket har en poäng.

– Jag tror att det kan bidra till att pedagogerna lyssnar mer på barnen när de inte själva har planerat alla aktiviteterna i förväg, säger Ella.

Efter avslutad ”lådperiod” reflekterar pedagogerna tillsammans med barnen över vad de lärt sig och vad som varit roligt. Erfarenheterna – hur det gick, vad som fungerade, vad det behövs mer av – blir en del i det kollegiala lärandet och ligger till grund för vidareutveckling av temalådorna. Färdiglärd blir man ju aldrig.

Foto: Mi Edvinsson

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »