Hur skapar man bra förutsättningar för nyanlända elevers lärande?

Enligt de nya bestämmelserna är inte längre tillåtet att låta nyanlända elever få all sin utbildning i förberedelseklass. Detta är något som bland annat forskaren Nihad Bunar välkomnar. Över huvud taget är det mycket av de senaste årens forskning kring nyanländas skolgång som återspeglas i Skolverkets nya allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.

Nyanlända elever, med annat modersmål än svenska, som börjar i svensk skola är långt ifrån ett nytt fenomen. Trots det har den svenska skolan generellt inte varit särskilt bra på att skapa optimala förutsättningar för dessa elevers lärande. Det anser åtminstone professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Nihad Bunar började forska kring nyanländas skolgång långt innan den stora flyktingströmmen tog fart och upptäckte många brister. I avsaknad av relevant lagstiftning och övergripande nationella riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i svensk skola har han sett kommuner och huvudmän improvisera fram egna policys och upprätta förberedelseklasser snarast slentrianmässigt. Framför allt har han sett stor variation mellan olika skolor och kommuner avseende kvalitet i mottagande och undervisning av nyanlända elever.

Skärmavbild 2017-01-18 kl. 12.43.33

Nihad Bunar. Foto: Skolverket

I sina studier har Nihad Bunar också upptäckt vissa kommuner och skolor där de nyanländas skolresultat börjat vända uppåt på ett tydligt sätt. Vad beror det på? ”Den främsta nyckeln till framgång”, säger Bunar i en intervju för UR, ”är att behandla de nyanlända som individer som är hela skolans angelägenhet istället för ett kollektiv med problem som SVA-läraren ska ta hand om.”

Förberedelseklass på rätt sätt

I brist på kunskap och gemensamma riktlinjer har skolor och kommuner uppfunnit egna modeller för mottagande av nyanlända elever. På vissa skolor har elever isolerats allt för länge i förberedelseklasser med segregation, förlorad studiemotivation och dåliga kunskapsresultat som följd. På andra skolor, där det funnits mer resurser och stöd, har eleverna istället slussats direkt in i ordinarie undervisningsgrupp. Dessa har integrerats snabbare och lärt sig mer.

Nihad Bunar är generellt kritisk till förberedelseklass, men anser att det kan vara en vettig organisationsform om det görs på rätt sätt, det vill säga att dess enda syfte är att ge en introduktion till den svenska skolan och grundläggande kunskaper i det svenska språket. Därefter anser Bunar att förberedelseklassens pedagogiska kraft är uttömd. Tiden i förberedelseklass bör vara kort, max 6-12 månader, och eleverna bör inte bara undervisas i svenska, utan också i andra skolämnen i förberedelseklassen. SVA-lärarnas kompetens bör istället komma de ordinarie klasserna till godo genom att de hjälper till med ett språkutvecklande arbetssätt och visar hur ämneslärare kan anpassa sin undervisning så att de nyanlända inte bara tillägnar sig svenska ord och begrepp, utan också sammanhang och verkliga ämneskunskaper.

Det största problemet med för lång tid i förberedelseklass, menar Bunar, är att eleverna efter ett tag inte längre utmanas i sitt lärande att de känner sig isolerade och segregerade. Elever som han intervjuat i sin forskning säger att de trivs och känner sig bekräftade i förberedelseklassen, men att det ”inte är någon riktig klass med riktiga ämnen och betyg”, vilket upplevs som negativt.

Nytt policypaket med stöd i forskningen

Med stöd i forskningen har tydligare riktlinjer för mottagande av nyanlända elever dragits upp. Även begreppet ”nyanländ” har fått en ny definition. Sedan 2016 finns ny lagstiftning, nya allmänna råd för utbildning av nyanlända elever och nytt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Dessutom förs nu aktiva diskussioner om förbättringar i samarbetet mellan studiehandledare och lärare för bästa kunskapsutveckling hos varje elev.

Skärmavbild 2017-01-18 kl. 12.51.56De nya allmänna råden grundar sig på skollagen och skolförordningen och talar om hur kommuner, huvudmän, rektorer och lärare kan eller bör handla för att uppfylla kraven i dessa bestämmelser. Råden lägger stor vikt vid rutiner, inte minst vad gäller kartläggning, placering i ordinarie undervisningsgrupp och inslussning till densamma. Detta ska, precis som Nihad Bunar kommit fram till i sin forskning, ske så snabbt som möjligt, skolämne för skolämne. Enligt de nya bestämmelserna måste nyanlända elever delta i undervisning i ordinarie undervisningsgrupp i minst ett skolämne redan från början.

De allmänna råden framhäver också vikten av att skolorna utvecklar undervisningen för nyanlända elever för att de i så stor utsträckning som möjligt ska nå skolans mål under sin tid i svensk skola. Utvecklingen av undervisningen bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och behöver i många fall innefatta kompetensutveckling för lärarna, till exempel kring andraspråksinlärning eller språkutvecklande arbetssätt. Erfarenhetsutbyten mellan skolor och kollegialt lärande utpekas som viktiga delar i en sådan kompetensutveckling.

I Östersunds kommun är flerspråkighet sedan ett par år tillbaka ett prioriterat område som omfattas av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Många steg i rätt riktning har tagits för att underlätta för nyanlända att utvecklas så långt som möjligt mot skolans mål. Bland exemplen kan nämnas satsningar på genrepedagogik (bland annat på Fagervallsskolan), Torvallaskolans modell för inslussning i ordinarie klass samt, utbildning för studiehandledare.

Har du koll på det nya?

På Skolverkets hemsida finns filmer som sammanfattar de nya allmänna råden om utbildning för nyanlända elever – ett lättsamt sätt att få koll på vad som är nytt. Tryck på filmrubrikerna nedan för att komma till respektive filmklipp!

Skärmavbild 2017-01-18 kl. 13.03.48

 

 

Skärmavbild 2017-01-18 kl. 12.58.39

 

Skärmavbild 2017-01-18 kl. 12.59.38

 

 

Skärmavbild 2017-01-18 kl. 13.00.32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »