Digitaliseringssummering

FoU-programmet Digitalisering i skolan är till ända, men knappast skolornas digitaliseringsprocess. Deltagandet i programmet har lett till viktiga insikter och små steg framåt. Nu måste det bli ännu mer fokus på didaktik.

Efter tre år har FoU-programmet Digitalisering i skolan nu avslutats. Östersund har som en av åtta kommuner i landet deltagit med skolorna Kastalskolan och Parkskolan. Syftet med programmet har varit att ta reda på hur digitala verktyg ska användas för att få bästa effekt på elevers lärande. Lärlooparna och arbetsuppgifterna har haft sin tyngdpunkt på klassrumsnivå men även omfattat skolledare och förvaltning.

Ur lärarens synvinkel

De första lärlooparna utgick från ett förutbestämt digitalt verktyg eller plattform som lärarna sedan skulle fylla med innehåll, men efter feedback från deltagarna förändrades uppgifterna så att innehåll och pedagogik hamnade allt mer i fokus. Om digitala verktyg ska bidra till elevers lärande måste läraren starta med utgångspunkt ämnet och sin egen undervisning.

Foto: Mi Edvinsson

Martin Persson, lärare på Kastalskolan

– När jag planerar mitt ämne tänker jag först på läroplan och innehåll och frågar mig sedan om eleverna kan ha något stöd av digitala verktyg i det vi ska göra. Så har jag nog alltid tänkt, vilket kan bero på att vi på Kastalskolan tog den pedagogiska/didaktiska diskussionen först, innan vi skaffade lärplattor till eleverna. Det finns en jättepoäng med det, säger Martin Persson, idrottslärare på Kastalskolan.

Martin är glad att Kastalskolan var med i FoU-programmet. För honom själv och de arbetslagskollegor som var involverade har det inneburit nya kunskaper och stora portioner värdefull reflektion över sin egen undervisning. Innehållet i den uppskattade lärloopen om källkritik delade de med sig av till hela skolan, men i övrigt har arbetet inte spridit särskilt många ringar på vattnet. Att det bara var ett fåtal lärare som jobbade med programmets uppgifter, dessutom sådana lärare som redan brinner för digitala verktyg, tycker Martin är synd.

– Det är som med alla andra projekt. Om det ska få genomslag på hela skolan måste alla vara med. Dessutom måste det avsättas tid för arbetet, dedikerad tid som inte får användas till annat, säger Martin Persson.

Rektorsperspektivet

Som deltagande rektor i programmet har Janne Carlsson på Parkskolan bland annat fått fundera på hur digitala verktyg kan användas som paraply för hela kollegiet. Idag finns en ”Parkskole-Drive” där Janne har börjat lägga ut allt från information till lönesamtalsbokningar och där lärare delar med sig av undervisningstips och planeringar.

Foto: Mi Edvinsson

Janne Carlsson, rektor på Parkskolan

– Det har hänt mycket här. Från att ha varit tudelad skola är nu alla med på det digitala tåget. Åtminstone står ingen kvar på perrongen. Vi har ett gemensamt förhållningssätt, alla kan se möjligheter med digitala verktyg och alla använder Google Classroom. Vi har kommit bort från teknikprat och in på etiska och didaktiska diskussioner, säger Janne Carlsson.

Vad som beror på deltagande i FoU-programmet och vad som beror på eget intresse och lärarnas drivkraft tycker han dock är svårt att säga.

– Det finns ju några eldsjälar här på skolan, och oavsett om vi deltagit i programmet eller inte så har min plan varit att ge dem förutsättningar, boosta dem och låta deras entusiasm flöda ut över kollegorna under konferenser och workshops, säger Janne.

 Vad har skett på förvaltningsnivå?

Sedan 2014 har tre nätverk bestående av pedagoger från skolornas tidigaredel, senaredel samt förskolorna startats för att regelbundet dela med sig av tankar och erfarenheter kring digitaliseringen. Dock har förvaltningen insett att det krävs ännu mer för att stödja enheterna i deras digitaliseringsprocess.

Foto: Mi Edvinsson

Mattias Vestfält, BOUF

– Det behövs en bättre IT-organisation inom förvaltningen, något som är på gång nu. Vi vill också utveckla nätverken till att få ett mer pedagogiskt fokus. Hittills har det handlat ganska mycket om teknik, säger Mattias Vestfält som varit förvaltningens ansvariga för FoU-programmet de senaste 1,5 åren.

Barn- och utbildningsförvaltningen har även genomfört efterfrågade kompetensutvecklingsinsatser för lärare i Östersunds kommun. En av dessa, Digga lärandet, vill förvaltningen gärna jobba vidare med, men då med tydlig inriktning på ämnesdidaktik.

– Lärarna har velat lära sig hur man använder lärplattor, olika appar och så vidare, men detta har inte förändrat undervisningen. Lärare måste istället lära sig att använda olika digitala verktyg i sin vardagliga kontext, gärna av andra kollegor. Visst behöver lärare fortfarande utveckla sin digitala kompetens, men den största utmaningen är att göra digitala verktyg till en naturlig del i ämnesdidaktiken, säger Mattias.

Stora förändringar kräver mycket stöd

I Östersunds kommun jobbar skolorna vidare med sin digitaliseringsprocess. Digitaliseringen är en av de största förändringar som skolan någonsin genomgått. Ändå, när direktiven kom för några år sedan, lämnades kommunerna ensamma lösa det på egen hand. Inom kort väntas den nya nationella IT-strategin vara klar. Den kommer med all säkerhet göra ytterligare avtryck i skolans styrdokument.

– Vid så stora förändringar behövs nationellt stöd till huvudmännen, något vi inte haft hittills. I våra nordiska grannländer ser det helt annorlunda ut. Inom den norska skolmyndigheten jobbar nästan 100 personer med digitalisering i skolan, i Danmark det dubbla. På svenska Skolverket ansvarar bara några enstaka personer för detta. Det är anmärkningsvärt. Jag hoppas att det kan bli bättre i och med den nya strategin, säger Mattias Vestfält.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tags:

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »