Det svåra framtidsvalet

Som studie- och yrkesvägledare inom GrundSär har Leif Nyström  en betydelsefull roll. För att kunna göra bra framtidsval behöver eleverna massor av stöd, men också medvetenhet om sina begränsningar.

I femton år har Leif Nyström jobbat på Lugnviksskolan där han bland annat har undervisat särskolans årskurs 7-9 i idrott. Under flera år har han även fungerat som praktisk samordnare för dessa elevers PRAO, vilket ledde till att han bytte yrkesinriktning. Leif Nyström SYVNu är han färdig SYV för Grundsär i Östersunds kommun. Att han känner ett starkt engagemang för sina elever, råder det inget tvivel om.

– Det är en fantastiskt härlig elevgrupp, säger Leif Nyström.

Provvecka på gymnasiet

Eleverna som går i träningsskolan fortsätter oftast på ett individuellt program, men de som kan klara något av GySärs nationella program har inom Jämtlands Gymnasium sex stycken att välja emellan.

Att välja till gymnasiet kan vara en lång och svår process för GrundSärs elever. De lever till stor del i nuet och kan ha svårt att föreställa sig en okänd framtid.

Redan i åttan får eleverna information om de gymnasieprogram som finns, och på hösten i nian gör de studiebesök på samtliga. Därefter får eleverna göra en veckas PRAO på vart och ett av de program som de finner mest intressanta.

– Provveckan är mycket värdefull. Genom att befinna sig i miljön i flera dagar kan de lättare känna om det är något passar dem, säger Leif Nyström.

Viktig PRAO utökas

Lika viktigt för framtiden är att eleverna får ett hum om vad ett arbetsliv innebär. Två dagars PRAO i åttan (i närområdet eller på skolan) och fyra veckors sammanhängande PRAO på både höst- och vårtermin i nian har länge varit praxis. I den mån eleverna har egna idéer, anstränger sig Leif för att hitta platser. Annars tar Ica, Coop och MICA alltid emot.

GrundSär 3 kopia

PRAO-veckorna i årskurs nio har stor betydelse för elevernas framtidsval. Den långa perioden ger eleverna möjlighet att upptäcka att ett arbete också kan innefatta enformiga och tråkiga sysslor, en insikt som är nog så viktig för att välja rätt. PRAO-tiden innebär också personlig utveckling för eleverna.

– Att träna på att åka buss själv, och att vara på en arbetsplats och bara prata med vuxna, gör att de känner sig stolta och växer. Det innebär ett vuxenblivande som behövs inför gymnasiet där de måste klara sig mer själva, säger Leif Nyström.

Nytt för i år är att även sjundeklassarna får göra en dags PRAO inom städ, kök eller vaktmästeri på sin egen skola. Det planeras också för en PRAO-dag i Körfältsskolans kök för årskurs 6 .

– Ju tidigare insyn i arbetslivet desto bättre för att väcka tankar hos eleverna, säger Leif Nyström.

 GySär – och sen?

För sin C-uppsats i studie- och yrkesvägledarutbildningen gjorde Leif Nyström en undersökning för att följa upp elevgrupperna som tog studenten vid GySär inom Jämtlands Gymnasium 2012-2013, en grupp på 45 elever.

Vid tidpunkter för studien, våren 2014, hade de alla utom 7 personer någon form av sysselsättning. Störst antal återfanns inom daglig verksamhet eller MICA, några få studerade och resten hade lönebidragstjänst eller vanligt lönearbete (tillfälliga tjänster). Alla utom de arbetslösa ungdomarna sade sig trivas bra. Som ung med särskolebetyg är det givetvis inte lätt att konkurrera på dagens arbetsmarknad, trots att arbetskapaciteten kan vara densamma.

GrundSär 1 kopia

– Min erfarenhet av eleverna på GrundSär är att de ofta fungerar mycket bra i praktiskt arbete och att många skulle vara värda en riktig anställning istället för att ”utnyttjas” inom daglig verksamhet eller på en lönebidragstjänst, säger Leif Nyström.

I hans studie nämner också många av de tillfrågade ungdomarna just detta, att de önskar att deras ekonomi var bättre.

Medvetenhet på gott och ont

Några av de arbetslösa ungdomarna i Leif Nyströms studie hade aktivt valt bort daglig verksamhet och MICA. De ville helt enkelt inte tillhöra denna grupp av människor. Frågetecken dyker upp: Handlar detta om elever som ligger precis på gränsen, som kanske inte skulle ha gått i särskolan alls?

– Nej, så behöver det inte vara, men de är tillräckligt medvetna om sina problem för att se att människorna inom daglig verksamhet kan skilja ut sig på ett negativt sätt i andras ögon, säger Leif Nyström.

Utredningarna för särskoleplacering är noggrannare idag än de var förr, och man ”friar” hellre än ”fäller”. Om ett barn av olika skäl mår så dåligt vid utredningstillfället att det påverkar resultatet negativt och leder till en felaktig placering, betyder det inte att eleven måste tillhöra särskolan för evigt. Leif Nyström menar att en särskoleplacering för ett sådant barn till och med kan innebära en chans att läka och komma igen, eftersom GrundSär erbjuder lugn och ro och massor av vuxenstöd. Om lärarna efter en tid märker att eleven har högre kapacitet än man trott, så kan ny utredning göras och det kan leda till att eleven kan gå över till den vanliga skolan igen.

Grundsär 4 kopia

Vad är då det viktigaste som GrundSär kan skicka med sina elever för att de ska få ett så bra liv som möjligt? Det låter paradoxalt, men enlig Leif Nyström måste eleverna ha insikt om att de inte kan gå på högskolan och att det finns jobb som de aldrig kommer att få. De måste vara medvetna om sina begränsningar.

– Om de kommer ut med orealistiska föreställningar kan kraschen bli väldigt hård. Man måste vara ärlig, men de ska veta att de duger mycket bra ändå, säger Leif Nyström.

 

 Text: Mi Edvinsson Foto: Leif Nyström

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.