Ledarskap i klassrummet

Ledarskapet i klassrummet har blivit en allt mer utmanande uppgift men enligt föreläsaren John Steinberg kan lärarna påverka mer än de tror. Ensam är dock inte stark. Kollegialt samarbete är ett måste för att nå goda resultat.

Lärarens ledarskap i klassrummet har stor betydelse för både arbetsro och elevresultat, men att fånga en hel grupp elever och få dem att dra åt önskat håll kan vara en svår uppgift. Forna tiders respekt finns inte längre i svenska klassrum, vilket har flera orsaker.

– Dagens svenska skola bygger mer på relationer än regler. Det har gjort yrket svårare och mer komplext. I detta fall är Sverige unikt, säger föreläsaren John Steinberg som vid terminsstarten drog fullt hus bland Östersundslärarna.

Foto: Mi Edvinsson

Till följd av att barn tillbringar fler och fler timmar av dagen i allt större kompisgrupper, är de också mer kamratstyrda än förr. Bekräftelse från kompisar är viktigare än att få beröm från en vuxen. Att övertyga klassen att de måste lära sig allt det läroplanen säger är ingen enkel uppgift. Cirka 20 procent av eleverna drivs av betyg, men de andra? Enligt John Steinberg finns inget annat sätt än att försöka få eleverna att känna inre motivation och egen drivkraft.  En känsla av meningsfullhet och möjlighet att ibland få djupdyka i sina egna stora intressen är sådant som hjälper upp motivationen. Men när någon annan har bestämt vad man ska lära sig är detta naturligtvis svårare.

Hur får jag eleverna dit jag vill?

För att få elever motiverade att arbeta med sådant som de själva inte har valt, måste läraren först etablera auktoritet som ledare. Det handlar om förtroende, acceptans och tillit. För att få mandat som ledare spelar, enligt Steinberg, kroppsspråket en mycket stor roll. Läraren måste vara bekväm i sin ledarroll och det måste synas.

– Stå centrerat, stå nära eleverna, rör dig gärna framåt emot dem med inkluderande gester och ögontakt. Häng inte i möblerna och se till att inte hamna i förhandlingsläge! Fråga alltså inte eleverna när de vill ha rast, säger John.

En enkel övning med åhörarna visar hur mycket kroppsspråket automatiskt förändras om personen har en tydlig intention inför mötet med den andra. Är föresatsen att den andra ska känna sig lite bättre efter att man har hälsat – ja, då åker tonläget automatiskt upp, ansiktet öppnas, huvudet lutar inbjudande och vänlig åt sidan. Vad är din intention som lärare på nästa lektion?

Foto: Mi Edvinsson

För att få klassrumsarbetet att fungera måste det också finnas mycket tydliga spelregler kring de olika aktiviteterna. Vad som ska göras, hur, var, när och hur länge måste vara solklart för varenda elev. Ju omognare gruppen är, desto viktigare är detta.

– Fundera också på om det finns något – rutiner, möblering eller annat – som kan underlätta lektionens olika moment, till exempel den kritiska övergången mellan instruktion och arbete. Och tänk på att instruktioner alltid fungerar bättre om de är korta och samtidigt visas visuellt, säger John.

Hur gör mirakelpedagogerna?

Den goda pedagogens syfte med sitt ledarskap i klassrummet bör, enligt Steinberg, vara att ge eleverna driv, motivation och framtidstro. Hur agerar jag för att uppnå detta?  Även metakognition måste stå högt på prioriteringslistan.

– En nyckel för att få elever att vilja lära är att hjälpa dem med strategier för lärande. Att säga ”skärp dig” leder bara till dålig självkänsla hos eleven. Om barn får beskriva, och därmed få syn på sin lärprocess, ökar känslan av kontroll över den egna lärsituationen. Det stärker i sin tur motivationen, säger John.

När han studerat pedagoger som har rykte om sig att vara särskilt skickliga har han funnit några gemensamma nämnare. De har höga förväntningar på eleverna men hjälper dem med strategier. De kan snabbt svara på varför de gör som de gör i allt från möblering till val av läromedel. De satsar mycket på de svåraste relationerna, söker svaren hos sig själva när resultaten sviktar och är inte allt för informella bland eleverna. Men framför allt råder det perfekt balans mellan mycket tydlig struktur och kärlek till eleverna.

Det kollektiva ledarskapet

John Steinbergs egen definition av ledarskap i klassrummet är ”gruppens förmåga att öka sitt eget lärande och att få individerna att förstå att de måste hjälpa varandra”. På liknande sätt tänker han på det organisatoriska planet. För att lyckas med ledarskapet i klassrummet måste alla på skolan hjälpas åt.

– Ni måste prata pedagogik, metakognition och lärande. Berätta för varandra om det som funkar, fråga andra hur de gör, hjälp varandra! Er kollektiva kompetens är oerhört stor, säger John.

Det finns också viktiga grundläggande frågor som behövs diskuteras inför varje terminsstart: Är vi överens om vilka rutiner och regler som gäller? Ju större oron på skolan är, desto viktigare är det att alla gör likadant och är konsekventa. En diskussion om vad vi menar med kvalitet kan också ha sin plats.

– Det finns många som sätter likhetstecken mellan kvalitet och att det är tyst i klassrummet, även när uppgiften består av ett arbetsblad där eleverna drar streck utan att förstå något. Är ni överens om den definitionen? undrar säger John Steinberg.

Text och foto: Mi Edvinsson

Om John Steinberg:

Foto: Mi Edvinsson

  • Har doktorerat i pedagogik.
  • Har arbetat som universitetslektor, rektor, konsult och handledare.
  • Har skrivit ca 50 böcker, många med lärarskicklighet som huvudfokus.
  • Har en grundläggande tanke om att människor ska känna att de kan påverka sitt lärande och sina arbetsplatser.

 

 

 

 

 

 

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.