Samsyn för elevernas bästa

Samarbetet mellan Östersunds kommunala grundskola och Jämtlands Gymnasieförbund har tagit sina första steg på verksamhetsnivå. Matematik och moderna språk är ämnena som står i fokus.

Den kommunala grundskolan i Östersunds kommun och Jämtlands Gymnasieförbund samarbetar sedan tidigare mot ett gemensamt mål: Att alla elever ska gå ut gymnasiet med godkända betyg. Moderna språk och matematik har identifierats som de ämnen där glappet mellan elevernas kunskaper från grundskolan och gymnasieskolans förväntningar på de nya adepterna är särskilt stort. För att åstadkomma förändring behövs mer än bara samarbete på chefsnivå. En studieeftermiddag på Wargentinskolan blev startskottet för ett konkret samarbete mellan språklärare och matematiklärare från de olika skolformerna.

Stora utmaningar i moderna språk

Språklärarnas eftermiddag inleddes med föreläsning av Roger Persson från Skolverket som bland annat redogjorde för Europarådets och EU:s stora inflytande över Sveriges kursplaner i moderna språk. Pedagog Östersund. Foto: Mi EdvinssonHans kollegor berättade i sin tur om skolutvecklingsprogrammet som de nyligen har börjat utforma. Programmet är tänkt att fungera som kompetensutveckling för lärare i moderna språk. Upplägget kommer att likna Läslyftet.

Lärare i moderna språk jobbar i lätt motvind då elevers drivkraft att läsa ett tredje språk minskar i Sverige. Enligt en undersökning tycker mindre än en tredjedel av de tillfrågade eleverna att det är viktig att kunna ett främmande språk utöver engelska. Efterfrågan av språkkompetens inom svensk arbetsmarknad säger någonting annat. För elever som trots allt väljer att fortsätta med ett modernt språk, blir starten på gymnasiet ofta en chock.

– Det finns ett kunskapsglapp mellan grundskolan och gymnasiet. Skillnaderna mellan olika grundskolor är också stora, säger Elina Klefbom, gymnasielärare i moderna språk.

– Vi behöver ett kollegialt samarbete över gränsen för att diket mellan de olika skolformerna ska bli mindre djupt och övergången bättre. Inte minst måste vi skaffa oss samsyn kring hur vi bedömer, säger kollegan Malin Navarro.

För att ersätta dagens diken med framtida broar stod det helt klart för språklärarna att fortsatta träffar över gränserna är ett måste. Sambedömning, gemensam tolkning av kursplaner, jämförelse av kursnivåer mellan skolformerna, koll av vilka läromedel som används och hur kollegorna jobbar är sådant som deltagarna vill fylla kommande samtal med.

Mer Matematiklyft och gränslösa diskussioner!

Det fanns en tid då gymnasiet A-kurs i matematik i stort sett var en repetition av grundskolans. Så ser det inte längre ut, vilket har gjort övergången till gymnasiet svårare för eleverna. Föreläsarens budskap till matematiklärarna denna eftermiddag var att endast fokusera på sådant som de kan påverka, det vill säga utvecklingen av undervisningen.

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson– Det är av största vikt att Matematiklyftet med sin fortbildningskultur fortsätter, säger Peter Nyström från Nationellt centrum för matematik i Göteborg.

En jämförelse mellan PISA-undersökningarna 2003 och 2012 visar bland annat på ökad motivation och mer positiv självuppfattning i matematikämnet hos svenska elever. Ändå har resultaten sjunkit. Enligt Peter kan detta bero på generellt låga krav på elevernas prestationer i kombination med mycket uppmuntran från lärarna. De senaste åren har resultaten dock börjat vända uppåt. Kanske är det Matematiklyftet som börjar ge avtryck.

De nationella proven visar att de bristande matematikkunskaperna till stor del handlar om grundläggande taluppfattning. Det märks tydligt i uppgifter som handlar om bråk och negativa tal. Enligt gymnasielärarna är det även illa ställt med multiplikationstabellerna bland eleverna.

– Det verkar som att de lär sig detta när de är yngre, men tappar den kunskapen. Jag tror att det tragglas för lite, helt enkelt. Första veckan repeterar jag alltid tabellerna. Man kan inte fastna på 7×8 i en problemlösning, säger David.

Pedagog Östersund. Foto: Mi EdvinssonUnder eftermiddagens diskussioner kommer matematiklärarna med konkreta idéer för hur de ska minska glappet mellan grundskola och gymnasieskola. Auskultation hos kollegor i den andra skolformen. Utskick till niondeklassare för att visa vad som förväntas av dem och hur matematiken i olika gymnasiekurser kommer att se ut. Precis som lärarna i moderna språk kommer de till slutsatsen att gemensamma samtal om undervisning och mål är nödvändiga för att skapa bästa möjliga förutsättningar för eleverna att gå ut gymnasiet med godkänt betyg i matematik.

– Det viktigaste är att era diskussioner fortsätter, säger Peter Nyström.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.