Vardagsnära forskning startar på Vallaskolan

Metakognition står i fokus i Petri Partanens nya forskningsprojekt i Östersunds kommun. Petris ambition är en vardagsnära forskning där lärarna kommer att vara delaktiga.  Vallaskolan är först ut.

Petri Partanen, psykolog, forskare och FoU-sakkunnig (Forskning och Utveckling) på Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun, startar denna höst ett nytt forskningsprojekt i med rubriken ”Metakognitiva arbetssätt i undervisningen”. Petri har tidigare forskat i ämnet metakognition, men denna gång är perspektivet annorlunda.

– Det blir mer vardagsnära och kommer att handla om alla elevers lärande och utveckling generellt, inte bara elever som är i behov av stöd, säger Petri.

Varför metakognition?

Metakognition, förmågan att reflektera över sina egna tankar, är en av de stora underliggande förmågorna i lärande. Metakognition är också avgörande för elevers planerings- och problemlösningsförmåga.

De svenska läroplanerna har förändrats över tid och ställt allt högre krav på dessa förmågor. Särskilt tydligt märks det inom matematikämnet där fokus gradvis har flyttats från aritmetik till problemlösning. Undervisningen har inte förändrats i lika hög grad. Att elevers resultat i matematik har sjunkit med åren kan enligt Petri Partanen höra ihop med att undervisningen inte i tillräckligt hög grad utvecklar elevernas metakognitiva förmåga.

Pedagog Östersund. Foto: Mi Edvinsson
Petri Partanen

 

Det senaste året har Petri varit gästforskare i London och förkovrat sig ytterligare i ämnet. I mötet med internationella forskare har han kunnat konstatera att trenden med sjunkande resultat i matematik och större krav på metakognition i läroplanerna inte bara är en svensk trend. Samma mönster syns i övriga västvärlden, och även globalt. Det är ingen slump att Skolverket predikat formativ bedömning de senaste åren och att forskare som John Hattie och Dylan Wiliam har lyfts fram som ledstjärnor. Metakognition är ett måste.

I sitt nya forskningsprojekt vill Petri Partanen undersöka hur lärare kan bedöma elevernas metakognitiva förmåga, förstå den på ett djupare plan och stötta denna förmåga hos eleverna.

– Om vi har en allt för ytlig uppfattning om metakognition så missar vi att det kan bli ett hinder för elever om det brister här.  En tredjedel av de elever som utreds av elevhälsan har problem med just denna förmåga, säger Petri.

Varför vardagsnära?

När Skolverket för några år sedan synade tillgänglig skolforskning konstaterades det att en stor del av den tillgängliga forskningen rör sig i sfärer långt bortom lärarnas vardag. Det medför att lärare kan uppleva forskningen svår att ta till sig, trots att det är just lärarna som är i störst behov av den nya kunskapen.

Petri tar chansen att driva sitt nya forskningsprojekt så nära klassrummen som möjligt och med lärarna som delaktiga medforskare. Han vill ha en kreativ process som väcker nyfikenhet hos alla och öka möjligheterna för att ny kunskap sprids där den behövs och kommer till användning.

Screen Shot 2017-10-10 at 10.46.37Vallaskolan är den första skolan i Östersunds kommun där Petri kommer att börja samla in data.

– Det här kom som en skänk från ovan för oss! Efter Matematiklyftets första år framkom det i lärarnas utvärderingar att vi måste jobba mer med metakognition, det var ett tydligt utvecklingsområde. Kort där efter gick Petri ut med sin förfrågan. Vi anmälde direkt vårt intresse för att vara med, säger Maria Lundman, rektor för F-3.

I diskussion med lärarna ska han sedan hitta rätt former för de studierna. Ytterligare 1-2 skolor kommer att omfattas av forskningsprojektet.

– Det känns kul och spännande! Precis såhär vill jag bedriva ett FoU projekt, säger Petri.

 Text och personfoto: Mi Edvinsson

 

 

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.