Att lyfta tar tid

Genom litteratur, diskussioner och praktiska övningar har Matematiklyftets lärare börjat hittat den rätta vindriktningen. Men att få luft under vingarna och nå nya höjder tar tid. Denna tid hoppas lärarna på att få även i fortsättningen, efter handledarårets slut.

Det är dags för handledarträff i Matematiklyftet, idag för en grupp lärare som undervisar i matematik i årskurs 6-9. I klassrummet på Storsjöskolan har handledaren Maja Lundqvist förberett genom att skriva upp dagens punkter och diskussionsfrågor på tavlan.

Matte Maja Lundqvist ljus

– Jag väljer ut några som jag tycker passar ur det material som finns materialet. Det går inte att hinna precis allt, säger Maja Lundqvist.

Så är klockan ett, och lärarna droppar in. Matematiklärargruppen på Storsjöskolan behandlar just nu området algebra. Inför dagens träff har de läst litteratur med koppling till ämnet. Texterna handlar bland annat om skillnaderna mellan behavioristisk och konstruktivistisk undervisning – skillnaden mellan att räkna på rutin och att skapa verklig förståelse – något som deltagarna funnit intressant att fördjupa sig i. I den gemensamma erfarenhetsbanken har de tusentals elever att referera till. Elever som hankar sig fram genom matematikkurserna genom mekaniskt räknande. Elever som vägrar att räkna ett enda tal om de inte verkligen förstår.

Mer fokus på förståelse

Genom att blicka tillbaka på sin egen praktik kan lärarna se att lektioner som ägnats åt att arbeta med ”kluringar” och andra aktiviteter utanför läromedlet ofta har varit de allra bästa ur pedagogisk synvinkel. En av lärarna gör också reflektionen att man vinner mycket på att ge utrymme för de frågor som uppstår just där och då istället för att bara fokusera på det rätta svaret och skynda vidare till nästa uppgift.

Matte Barbro Sjödin ljus

– Matematiklyftet är jättebra! Vi påminns hela tiden om att använda andra undervisningsformer än de gamla vanliga, att tänka mindre på rutin och mer på förståelse, och vi får med oss uppgifter som vi kan använda direkt, säger matematikläraren Barbro Sjödin.

Men tillbakatill algebran, som för många elever kan vara svårt att greppa. Kan ”funktionslådan”, en symbolisk pappkartong, göra matematiska begrepp som variabler och funktion mer begripliga? Vi skickar in ett tal i lådan och får ut ett annat. Vad händer där inne i lådan? Och vad kommer ut om man skickar in ett annat tal? Maja demonstrerar hur man kan jobba med lådan tillsammans med eleverna.

Om algebra handlar också elevuppgifterna som lärarna ska planera och genomföra i sina klasser tills nästa träff.

– Vi väljer lite olika uppgifter. Att diskutera efteråt hur det gick, är alltid väldigt intressant och leder till aha-upplevelser, säger Barbro Sjödin på Storsjöskolan.

Hur gå vidare?

Deltagarnas första termin närmar sig sitt slut och Maja ber lärarna fundera på hur de tror att erfarenheterna från Matematiklyftet
Mattegruppen med Maja ljuskan bidra till att utveckla undervisnings- och fortbildningskulturen på den egna skolan, vilket är Skolverkets syfte med satsningen. Deltagarna är överens om att de nu har formen för att göra det. Frågan är om de också kommer att ha tiden när året med handledare är till ända och det ekonomiska bidraget från Skolverket är slut.

– Jag kommer att propsa på att vi även fortsättningsvis ska få avsatt tid till detta arbete. Det är viktigt! Vi behöver det här, säger Barbro Sjödin.

Senast 16 januari måste huvudmannen skicka in ansökan om statsbidrag för skolor som vill delta i Matematiklyftet. Läsåret 2015-2016 är sista året som man kan få bidrag.

Text och foto: Mi Edvinsson

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.