Framåt mot en hjärtligare kultur 

Barn och utbildningsförvaltningen är först ut i kommunens utvecklingsarbete ”Framåt med hjärtat”. Det handlar om ärligare kommunikation, större tillit och mer av kollegialt samarbete i och mellan kommunens olika delar. Ungefär som lärandekultur i skolan när den är som bäst. 

”Framåt med hjärtat” är namnet på det stora utvecklingsarbete som har påbörjats i Östersunds kommun. Det handlar om en kulturförändring i kommunens alla delar mot ett mer tillåtande klimat och en öppnare kommunikation mellan förvaltningar, olika funktioner och medarbetare ända ner i de enskilda verksamheterna. För medborgarnas skull och för ett bättre Östersund. Kulturförändringen ska innebära en förskjutning mot tillitsstyrning istället för kontrollstyrning och större utrymme för enskilda medarbetares idéer, vilket förväntas ge de kommunanställda bästa förutsättningar för att klara sina uppdrag, ge bättre grogrund för ett utvecklande arbetssätt och göra Östersunds kommun till en ännu bättre arbetsgivare. 

Egentligen handlar det inte om att lära sig nytt. Kärnvärdena i ”Framåt med hjärtat” – Engagerat. Omtänksamt. Utvecklande – är i det stora hela en nedkokning av alla redan existerande policys till minsta gemensamma nämnare. En koncentrat som ska avsmakas och bearbetas.  

Först ut att börja jobba med materialet, som HR och Område Kommunikation har tagit fram,  är Barn- och utbildningsförvaltningen (Bouf). Rektorer och förskolechefer ska efter introduktionsdag och gruppdiskussioner ta med sig budskapet hem till sina skolor och förskolor. 

Rektorer, förskolechefer och stab i diskussion. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund

– Vårt förhållningssätt och hur vi jobbar påverkar möjligheterna att klara vårt uppdrag, det vill säga att alla barn ska nå målen. Om jag jobbar med barn och elever i en viss anda, måste jag också som anställd stå för samma goda kultur. Hur kommer vi vidare när det gnisslar i maskineriet? Vågar vi prata med varandra, vara ärliga och säga när vi tycker att något är fel?  Pratar vi med varandra eller om varandra? Det är viktigt att jag som chef går först, och ni får gärna ge mig feedback. Ingen är perfekt, sa Bouf:s chef Annika Källgård i ett anförande. 

Annika Källgård talar för rektorer och förskolechefer. Foto: Mi Edvinsson, Pedagog Östersund
Annika Källgård, chef för Bouf.

 

Men det handlar alltså inte bara om enskilda arbetsplatser utan en anda som behöver finnas i och mellan olika avdelningar i hela kommunen och som gör att alla kan bidra med sin del och tillsammans skapa utveckling framåt. Lite som att jobba i arbetslag istället för att varje lärare sitter ensam i sitt klassrum. 

Men vi gör ju redan såhär! Det var en reaktion som kunde spåras lite här och där bland rektorer och förskolechefer under dagens diskussioner. Och faktum är att det önskade förhållningssättet mellan medarbetare och förvaltningar påminner om det optimala förhållningssättet i ett klassrum. 

Petri Partanen, Bouf:s sakkunniga inom FOU-frågor, drog paralleller till både läroplanen och skolforskningen när han avslutade dagen. 

– Jag tänker på kapitel 1 och 2 i läroplanen. Det finns ett gäng kärnvärden här som lika gärna kan gälla en organisation. ”Förskolan ska uppmuntra och stärka medkänsla och inlevelse i andra….” ”Skolan ska främja förståelse för andra människor… ” Det bör väl även gälla de vuxna på jobbet, säger Petri. 

Lärandekulturens betydelse för kärnuppdraget 

Att relationer är viktiga för lärande och utveckling och trivsel vet vi, men på vilket sätt?  Petri lyfter fram en studie om responsiv undervisning (Hamre & Pianta) som exempel, en studie som säger att relationer och bemötande inte kan särskiljas från lärande eftersom lärandet sker just i själva samspelet.  

Petri Partanen.

Responsiv undervisning bygger på tre hörnpelare:  

1, Pedagogen har ett aktivt förhållningssätt som till stor del går ut på att ställa rätt frågor på rätt sätt. Samtalsmetodik, helt enkelt. (Vilka frågor behöver du ställa till dina kollegor för att visa omtanke och för att ni ska komma framåt i arbete och samarbete?) 

2, Pedagogen läser av och tolkar ledtrådar som barnet sänder ut genom sitt beteende, men utan att dra förhastade slutsatser. (Vad betyder det att kollegan verkar så avvisande varje gång jag frågar om en viss sak?)  

3, Pedagogen ger respons och gensvar så att barnets bemöts på ett omsorgsfullt sätt. (Nog borde det gälla även kollegor?) 

Har då detta förhållningssätt någon effekt? Kan det verkligen påverka barnens skolresultat? Enligt forskningen märks många olika effekter:  

  • Barnens kognitiva, självreglerande och relationella förmågor utvecklas positivt.  
  • Upplevelsen av stödjande relationer är en viktig prediktor för skolframgång. 
  • Barnens motivation ökar, de får större tilltro till sin förmåga och blir mindre aggressiva.
  • Frånvaron minskar och barnen uppvisar färre depressiva symptom. 

Intressant! Men vad säger detta oss? Är förhållningssättet lika viktigt i en organisation som i en skola eller förskola? Ja, troligtvis.  

– Det som är friskfaktorer i samspelet mellan lärare och elev är också friskfaktorer för människor i organisationer, men hela organisationen måste anamma det för att det ska funka. I organisationer finns alltid ett spänningsfält mellan hur vi vill att det ska vara och hur det är. Bara utveckling kan minska det glappet, säger Petri Partanen.  

 

Text och bild, Mi Edvinsson