Barn och ungas nätvardag

Det pratas, diskuteras och debatteras en hel del kring mobiler, nätet och skärmtid just nu. Det här är ett område som diskuteras då och då och ibland blossar det upp ganska ”heta” debatter.
Pedagog Östersund vill bringa lite ordning i detta. Vem ska man lyssna på och vad är det egentligen som gäller?

Det råder ingen tvekan om att barn- och ungas nätanvändande formligen exploderat de senaste åren. För fem år sedan var det nästan ingen i ålderskategorin 0-8 år som använde Internet, idag använder 15% av landets 2-åringar nätet dagligen. Mobilen och surfplattan är den teknik som ligger bakom den snabba utvecklingen, vilket också gör att vi behöver förhålla oss till ett ständigt förändrat medielandskap.

 

Det förändrade medielandskapet, vad betyder det?

Våra barn och unga kan inte jämföra med en tid då Internet inte fanns. Det finns inget ”online” eller ”offline”. För dem är det lika naturligt som att TV:n, radion, diskmaskinen, kontokortet eller mikrovågsugnen finns i vår omedelbara närhet. De är heller inte bara konsumenter av medierna, utan även producenter, det vill säga, de är medskapare av information och medier. Naturligtvis påverkas unga (och gamla) av detta förändrade medielandskap och deras världsbild formas av ett ständigt flöde av information och budskap i form av text, ljud och bild, men även i andra möten, som ansikte mot ansikte.
Alla, men framförallt barn och unga, behöver stöd och hjälp för att kunna navigera i det här medielandskapet. Vilka rättigheter och skyldigheter har jag? Vem står för informationen? Varifrån kommer filmen? Hur kan jag förhålla mig till det som skrivs på bloggar? Hur kan jag uttrycka mig? Kan jag skriva vad som helst?
Att vara källkritisk till den information som vi både konsumerar och producerar är en nödvändighet idag, men vi måste också sätta oss in hur sociala medier fungerar i samhället och hur olika medier spelar olika roll i olika sammanhang.

En stor del av barn och ungas vardag är sedan en tid tillbaka integrerade med de sociala medierna. De kommunicerar och skapar, de spelar och hämtar information från väldigt många olika håll, de tittar på tv och film, läser nyheter och lyssnar på musik, de skriver och läser i bloggar.
I de allra flesta fall sker detta i en social kontext, det vill säga, de umgås med någon eller några kring dessa aktiviteter. Det här är väldigt viktigt att vi tar till oss när vi ska stötta, hjälpa och navigera våra barn och unga i deras personliga utveckling.

Vad gör barn och unga på nätet?

Svaret på den här frågan skulle kunna vara; ALLT.
Men riktigt så enkelt är det dock inte. Den allra bästa informationen kring vad barn och unga gör på nätet hittar du på Statens medieråd och/eller Internetstatistik. Varje år så hämtar de in massor av statistik kring användandet av Internet och presenterar detta i ganska lättillgängliga former. Gör gärna ett besök på någon av dessa sidor och få mer kunskap. Det pågår även forskning inom området och en av dessa forskare heter Elza Dunkels. Hon är docent i pedagogiskt arbete och arbetar som lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet. Bland annat så har hon skrivit boken ”Vad gör unga på nätet”. Hon har dessutom en rad olika sajter där hon bloggar och ger råd till vuxna som är oroliga kring barn och ungas nätanvändande.
Men vad gör då barn och unga på nätet?
Ja, fram till att barnet fyller 10 år så har man i huvudsak ägnat sig åt att spela spel och titta på film/video. I 8-9 års åldern börja man intressera sig mer för omvärlden vilket innebär att chatt, sms och andra sociala aktiviteter tar vid, framförallt när det gäller tjejerna. Pojkarna dröjer sig kvar i spelandet en bra bit in i tonåren. Musiken finns alltid närvarande, men blir väldigt påtaglig från det att barnen blir tonåringar. Användandet av sociala medier ökar också i takt med att barnen kliver in i tonårsvärlden.
Ibland kan debatten ”polariseras” när liknande statistik presenteras. Statistiken talar om vad barn och unga gör på nätet, inte vad de gör under en hel dag. Ibland använder man inte alls tekniken, beroende på vilken aktivitet man deltar i, ibland använder man tekniken tillsammans med den aktivitet som man deltar i.

Vad kan jag som vuxen göra?

För att kunna hjälpa och stötta barn och unga kring nätet så måste vi prata om det. Vi vuxna behöver intressera oss och vara nyfikna på vad barn och unga gör på nätet. Vi behöver sätta oss in i hur de sociala medierna fungerar och vilken roll de spelar i olika sammanhang.
Vi behöver öka vår medie- och informationskompetens.
Debatten om skärmtid är idag på många sätt orelevant. Vill vi kunna hjälpa till med att sätta rimliga (tids)gränser och gemensamma regler för barn och ungas nätanvändande behöver vi rikta uppmärksamheten till vad barnen gör på nätet.
Att lyssna på musik eller titta på en Champions league match i några timmar kanske är rimligt (beroende på andra görande och regler naturligtvis), medan aktivitet på sociala medier strax innan sängdags inte är rimligt? Du som vuxen kan tillsammans med barnet bestämma såna här saker, precis som när du bestämmer hur länge de får vara ute på kvällen eller hur gammal hen ska vara för att gå över vägen själv.

Naturligtvis så blir skärmtiden relevant när det blir fråga om att barnet inte mår bra av att ha suttit för länge och spelat ett spel eller liknande. Lika naturligt och relevant blir det att föra en diskussion om hur man umgås på sociala medier, vilket språkbruk som är ok, vilka bilder som kan publiceras osv….
Precis som i det övriga samhället så finns det saker som inte är bra för en ung att utsättas för, och det är då vi vuxna behöver vara där för att förklara, stötta och navigera barnet vidare i livet.
Om det händer dåliga saker, te.x kränkningar, mobbning och trakasserier behöver vi vuxna var extra vaksamma. Det är då vi verkligen behöver lyssna och ta till oss vad som egentligen har hänt. Om det handlar om grova kränkningar eller liknande behöver man göra en anmälan till polisen.
Informera skolan om vad som har hänt och be om hjälp om ditt barn inte mår bra.

Internet är en fantastiskt plats för våra barn och unga (ja, även för dig som vuxen kanske). Den har förändrat barn och ungas uppväxtvillkor vilket gör att vi vuxna måste förändra vårt förhållningssätt. Så här skriver Elza Dunkels om detta i Skolverkets forskningsöversikt i kapitlet ”Vad är särskilt med kränkningar på nätet ;
”Det är ett förhållningssätt som medger att förhållandena är komplexa, det vill säga att alla unga inte är likadana, att tillgången till teknik och kunskap är orättvist fördelad och att vuxna kan behöva lära sig mer. Detta mer komplexa förhållningssätt tillåter inga enkla lösningar.
Istället bygger det på ständigt återkommande kommunikation.”

Om du vill få mer råd och tips eller ta reda på mer information kring barn och ungas nätanvändande kan du vända dig till följande organisationer, myndigheter eller föreningar:

Statens medieråd

.SE Internetstatistik

Barnombudsmannen

Elza Dunkels – Nätkulturer

Surfa lugnt

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.