Tecken gör barnen språkmedvetna

Tecken som stöd, träning av munmotorik och ett brett spektra av språkliga övningar är sådant som kan hjälpa barn med språkstörningar. På avdelningen Tuvan, Häggenås förskola, får samtliga barn sin dagliga dos av detta redan från ettårsåldern. Det ger resultat.

Handtecknen som gjorde skillnad kom till avdelningen Tuvan för ett par år sedan när förskolläraren Margareta Handler fick chans att gå en kurs om hur man använder tecken som kommunikationsstöd. Margareta kom tillbaka, eld och lågor, och delade med sig av de nya kunskaperna till sina kollegor. Barnen blev nyfikna och tiggde om att få lära sig. Och så var de igång.

– Det gjorde sig liksom självt, säger Margareta.

Tecken som stöd ska inte förväxlas med teckenspråk för döva. Specialpedagogiska skolmyndigheten betecknar det TAKK, där T står för Tecken och AKK för Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Pedagogerna använder handtecknen tillsammans med tal för att förstärka nyckelord och därmed kommunikationen med barnen.

Foto: Mi Edvinsson

I synnerhet för de yngsta barnen innebär teckenstödet ett enormt lyft. Handrörelser är lättare att lära än ord och ger barnen nya uttrycksmöjligheter.

– En 1,5-åring kan teckna ”Jag vill ha mjölk” långt innan det finns förmåga att säga det med ord. När vi bekräftar att vi förstår och ger barnet mjölk, är lyckan stor, säger Margareta.

– Att barnen kan berätta själva istället för att vi ska gissa och fråga, och de bara svara ja eller nej, gör att de känner sig kompetenta. Men den allra största vinsten med att använda tecken som stöd är nog att de blir så språkligt medvetna, säger specialpedagog Cecilia Ringfelter.

– De blir uppmärksamma på de tekniska delarna av språket. Att det består av ord och inte bara långa korvar av prat, säger Margareta.

Medveten språkträning hela dagen

Tecken som stöd är bara en av många delar i den språkliga träningen på Tuvan, och bara en bit av det pedagogiska helhetstänket. Redan ett par år innan tecknen gjorde entré i Häggenås arbetade förskollärarna intensivt med kvalitetsarbete . De hade kommit fram till att allt de gjorde utifrån läroplanen, inklusive språkträningen, måste finnas i vardagen för alla barn hela tiden.

– Språkövningar kunde till exempel inte begränsas bara till samlingar. De måste finnas med hela tiden, säger Terese Lindvall som också är förskollärare på Tuvan.

Tecken som stöd passade som hand i handske med denna tanke. Genom att använda detta verktyg i vardagen tränar man oavbrutet språk och kommunikation. Mycket av den planerade språkträningen sker vid måltiderna. Tecken, rim och ramsor blandas med hamburgare och potatismos vid matborden. Foto: Mi Edvinsson”Tack för maten, den var god. Mitt på bordet stod en ko…” Och så åker fingrarna upp som horn på huvudet. Med tanke på språkträningen är barnens placering vid borden väl genomtänkt. Till exempel ser man till att de yngsta, så långt det är möjligt, sitter mitt emot en tydligt tecknande vuxen.Foto: Mi Edvinsson

– Vi tänker inte ålder, vi tänker behov när vi placerar barnen, säger Terese.

Vid alla planerade språkaktiviteter blandar man barn i olika åldrar. En tvååring kan förstås inte sitta stilla och koncentrera sig på samma sätt som de stora barnen, men med tecken som stöd kan de yngsta hänga med på en hel del. Den blandade gruppen öppnar för lärande.

– En femåring som har ett stort ordförråd kan till exempel fråga: ”Hur tecknar man ordet livboj?” Treåringen hör det och frågar i sin tur vad en livboj är. Då måste vi förklara. Det blir lärande åt olika håll, säger Margareta.

På Tuvan finns också goda möjligheter att träna munmotorik i mysig miljö. Barnen gillar att härma grimaserna som clownerna gör på bilderna. Speglar finns till hands för att se om man hittar rätt bland ansiktsmusklerna.

Foto: Mi Edvinsson

Teckenstöd gör skillnad

Sedan teckenstöd infördes på Tuvan är det mer regel än undantag att barnen kan läsa när de gått ut F-klassen. Det är tydligt att arbetssättet gagnar språkutvecklingen hos alla barn. Och skulle det finnas barn med någon form av språkstörning i gruppen, har de – oavsett kännedom om detta – fått rätt hjälp så tidigt som det bara går.

– Före 3-4 års ålder kan man inte avgöra om ett barn har en språkstörning eller inte. Om man ska vänta ända till dess och sedan skicka remiss till logoped, har man ju tappat tre möjliga år av träning, säger Margareta.

Att förstärka kommunikationen med tecken gynnar naturligtvis också flerspråkiga barn.

Det går inte att ta miste på pedagogernas entusiasm över tecknandets möjligheter. Allt eftersom behov av nya ord dyker upp, lär sig både vuxna och barn fler och fler tecken. Det går fort och lätt att leta reda på det ord man söker i lärplattans app. Den fungerar som ett lexikon. Även barnen använder sig av den.

– Tecken som stöd är något som alla förskolebarn borde få! Visst kan en teckenutbildning eller inspirationsföreläsning hjälpa en att komma igång, men det är absolut inte nödvändigt. Det räcker med att man vill, att man vågar och att man hjälps åt. Det kostar ingenting, säger Terese.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

 

 

 

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.