Ett, två, tre – va betyder det?

Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, forskar om undervisning i förskolan och barns matematiklärande. Hennes föredrag på Förskolesummit handlade om att stötta förskolebarnens räknefärdigheter på vetenskaplig grund. Med utgångspunkt i barns perspektiv, och att räknefärdigheter i hög grad berör kunskaper om tals egenskaper och vad man kan göra med tal, väcks många frågor som är relevanta för förskolans didaktiska verksamhet.

Innehållet i Camilla Björklunds föredrag kretsade främst kring taluppfattning och hur räknefärdigheter grundläggs i förskolan. I sin forskning har hon följt barn åldrarna 1–3 år och bedrivit praktiknära forskning nära förskollärare i olika kommuner. Färska forskningsresultat ger anledning att närmare diskutera på vilket sätt matematik görs till innehåll för lärande och utveckling i förskolans verksamhet som präglas av lek och kommunikativa samspel. Hur tar sig barns matematiska förmågor uttryck? Hur kan förskolan stötta barns begynnande räknefärdigheter på ett sätt som har vetenskaplig grund?

Matematik i förskolan

När Camilla beskriver vad matematik i förskolan kan vara gör hon följande indelning:

Matematiska objekt: Abstrakta matematiska objekt (t ex 5) kan synliggöras på olika sätt – fem prickar på en tärning, fem kanter på en symbol osv.

Matematiska egenskaper:  Ett exempel: Att tillsammans nå runt ett träd blir en matematisk övning i att mäta omkrets.

Matematiska processer: När vi delar helheter så sker en process. När vi delar en pizza eller ett äpple så för vi ett matematiskt resonemang – du får en fjärdedel etc.

 

Talen från 1-10 är viktigast för barn i förskoleåldern att lägga fokus på. Att kunna ramsräkna till 20, 62 eller 100 garanterar ingen matematisk förståelse, det räcker inte. Barnen måste få möjlighet att träna innebördenav siffrorna 1-10, konkretisera olika siffror och antal samt lära sig hur talen förhåller till varandra.

 

Hur kan vi göra?

Camilla rekommenderar att träna olika räknestrategier med barnen, till exempel att först lära sig att räkna 1-10 och sedan starta på till exempel 3 och fortsätta därifrån – att bli bekant med talföljder, kunna se talmönster och även få möta talfakta som att 4 och 4 blir 8 tillsammans.

Vuxna har ett stort ansvar att uttrycka och förmedla en positiv bild av matematik till barnen! Den bild vi förmedlar lägger grunden för fortsatt intresse.

– Prata, visa och låt barnen pröva matematik på olika sätt, det skapar trygghet och en bra grund att stå på, uppmanar Camilla Björklund.

Och visst finns det många tillfällen att prata matematik i förskolans vardag. ”Kan du räkna hur många barn vi ska duka till? Hur många tallrikar saknas för att det ska bli dukat för alla?”

Vi behöver även träna problemlösning med barnen från tidig ålder. En viktig poäng i detta sammanhang är att uppmärksamma barnen på att det kan finnas flera olika lösningar och att allas tankar och lösningar är användbara i gruppen. Går det t ex att visa sju fingrar på olika sätt? Hur många sätt kommer barnen på?

Camilla berättar även om en aktuell studie vars resultat visar att regelbundna matematiska aktiviteter i tidig ålder stärker barnens taluppfattning och matematiska resonemang högre upp i åldrarna.

En enkel övning att lägga på minnet:

Tiomasken

Syfte: Att se det som inte syns.

Du behöver: Ett snöre med 5 röda pärlor och 5 vita.

En tyglapp att täcka över med.

Täck över ett antal pärlor med tyglappen. ”Vi vet att det är tio pärlor hur många kan du se? Hur många är gömda? Visa med fingrarna prata om del och helhet.”

Våra reflektioner

En intressant föreläsning med hög igenkänningsfaktor och bekräftelse. Vi kan konstatera att barnen på våra förskolor regelbundet får möta olika bra matematiska aktiviteter. Förskolan har en viktig uppgift i att erbjuda och skapa intresse för matematik på ett lekfullt sätt, detta för att ge barnen så bra förutsättningar som möjligt inför skolstarten.

Förskolecheferna Nina Jönses, Stina Mårtensson och Ewa Larsson