STEM Education – vad och varför?

Under hösten arrangerade RUN ett seminarium i Sundsvall på temat STEM Education. Intressant, tyckte Östersundspedagogen Helena Fredriksson som dock vill utöka bokstavskombinationen med ett ”A”.

Regionala utvecklingsnätverket (RUN) bjöd under hösten in forskaren Lyn D. English till Mittuniversitetet i Sundsvall. Lyn är professor i STEM Education vid Queensland University och Technology i Brisbane och hennes uppgift var att hålla en workshop för grundskolelärare som vill utveckla integrering av naturvetenskap, teknologi och matematik i sin undervisning.

STEM står för Science, Technology, Engineering & Mathematics. Begreppet STEM Education innebär – till skillnad från när man arbetar med ett skolämne i taget –  att naturvetenskap, teknologi och matematik integreras i ett arbetssätt som kan jämställas med ingenjörernas. Beroende på uppgift kan tyngdpunkten variera mellan olika ämnen, men de andra finns alltid med som stöd.

– Vi har 3D-teknik, artificiell intelligens och avancerade robotar. För att klara av den sortens utveckling krävs STEM-färdigheter. STEM learning hjälper oss också att förstå hur alla faktorer påverkar varandra i samhället. Till exempel om politiker tar ett beslut om att förändra transportsystemen, vilken kedjereaktion sätter det igång? Det krävs komplext tänkande, kritiskt tänkande, kreativitet för att hantera det. STEM learning innefattar allt. Det är sådan kunskap som behövs idag, säger Lyn D. English.

– Teknologi, matematik och naturvetenskap hör ihop. Om vi bara fokuserar på ett ämne i taget kan vi förlora kunskap. Ingenjörskonst står inte på schemat men den löper som en länk mellan de tre ämnena. Att jobba på det sättet motiverar eleverna. Ingenjörskonst innebär att bygga något, men det måste inte nödvändigtvis vara något konkret, det kan lika gärna vara ett diagram, säger Lyn.

Exempel på elevarbete

Lyn D. English berättade om några projekt som genomförts tillsammans med lärare och elever i grundskolan. Planeringen kopplades till läroplanen och sådant som eleverna ändå skulle arbeta med på lektionerna.  Aktiviteten ”Fancy feet” planerades för 9-10-åringar och utgjordes av två delar innehållande matematik, statistik, naturvetenskap, teknologi och ingenjörskonst:

  1. Genomföra en klassundersökning och samla data om mått på fötter, skostorlekar och skor med avseende på typ, funktion, design, material och popularitet.
  2. Designa en sko utifrån egen idé.

Aktiviteten innefattar allt detta:

Att skissa, dokumentera och reflektera är viktiga delar i arbetet, liksom att berätta för kompisarna hur man tänkt och gjort. I arbetet med skon arbetar de enligt modellen ”Engineering design process”.

– Elever som annars har svårt i matte kan få blomma i den här typen av aktiviteter och känna sig stolta över vad de har presterat, säger Lyn.

Reflektioner från en Östersundspedagog

Helena Fredriksson på Arnljotskolan hade inte möjlighet att åka till Sundsvall, men var tillräckligt nyfiken för att följa seminariet via webben. Hon fann föreläsningen intressant, i synnerhet exemplen på projekt som genomförts med eleverna. Å andra sidan är STEM Education ingenting nytt för Helena som dessutom föredrar den inriktning som benämns STEAM.

– Jag saknade ett A som står för ”Art”. Jag tycker att det är viktigt att få in det här, säger Helena.

Vad tänker du om STEAM som undervisningsidé, Helena?

– Det är bra utifrån tankarna att kreativt tänkande är viktigt och att lust att skapa bidrar till att lärandet blir roligare för de flesta. Digitalt och analogt skapande gör att de olika ämnena – STEAM – kan utforskas och förenas och det blir enklare att lära in saker i ett sammanhang.

Är det här något för svenska skolor? 

– Ja absolut, men i ibland är pedagogerna ovana eller har inte möjlighet att arbeta tematiskt vilket den här metoden kräver.

Vad ser du för möjlighet och begränsningar? 

– Att det finns en vilja hos personalen att arbeta tematiskt och över gränserna.

Vad tar du med dig från föreläsningen?

– Undervisning kopplat till STEAM har alltid medvetna strategier för planering av undervisningen, utförande av uppgifter och reflektion. Det bygger på ett processbaserat arbetssätt i undervisningen där det kollaborativa utforskandet och lärandet är centralt, liksom frågeställningar, dialog och kritiskt tänkande. Det är också positivt att många barn lyckas även om de inte är speciellt duktiga i ett ämne utan kan samarbeta med andra och komma fram till bra lösningar.

Text: Mi Edvinsson

Du som vill veta mer om hur aktiviteten Fancy feet går till i praktiken, kan kolla in den här sidan:

https://research.qut.edu.au/stemforschools/fancy-feet-activity/