Följ med på fjärrlektion! 

Sandra och Eline får modersmålsundervisning i nordsamiska via fjärrundervisning. Det fungerar bra tack vare en duktig handledare. Både elever och föräldrar är nöjda. 

Systrarna Sandra och Eline har avslutat sin ordinarie skoldag i årskurs 1 och 2 på Arnljotskolan. Nu skuttar de in i det lilla grupprummet för att få sin modersmålsundervisning i nordsamiska. Handledaren Brygida Golebiowska kommer med mellanmål. Orken ska räcka en timme till. På bordet framför flickorna står datorn där deras lärare Inger Biret Kvernmo Gaup strax kommer att visa sig på skärmen.

Sandra och Eline hälsar på Inger-Biret i datorn.

I Östersunds kommun finns för närvarande ingen lärare i nordsamiska. Tjänsten köps in från Krokoms kommun där Inger Biret är modersmålslärare. Två gånger i veckan har hon fjärrundervisning med Eline och Sandra. En viktig faktor för att det fungerar så bra är att Brygida alltid finns med under lektionen.  

Brygida tittar på klockan och kopplar upp datorn. Inger Birets vänliga ansikte dyker upp på skärmen. Hon sjunger en sång och berättar sedan vad dagens lektion ska handla om: Siffror och tal. Hon talar uteslutande nordsamiska. Kalendern står i fokus när Inger Biret inleder lektionen. Sedan visar hon Eline och Sandra hur de ska skriva på sina papper.  

OKTA,   GUOKTE,  3 GOLBMA

Genom skärmdelningsfunktionen ser flickorna både Inger Birets kalender och hur hennes text växer fram när hon skriver. Hennes ansikte syns nu bara i en liten ruta i hörnet.  

Systrarnas pennor raspar mot papperet. Brygida sitter bredvid och är hela tiden uppmärksam på kommunikationen mellan barnen och läraren. Via webbkameran ser Inger Biret flickorna, men inte alltid vad de skriver.  

– Nu måste vi ha lite mer tid för att skriva klart här, säger Brygida. 

Brygida förstår inte samiska men hon grovplanerar med Inger Biret varje vecka. Då känner hon till upplägget i förväg och vet ungefär vad lektionen ska handla om. Uppgifter och material finns i Google Classroom och Brygida ansvarar för att allt finns på plats under lektionen. Idag har hon till exempel skrivit ut en lista med de nordsamiska räkneorden.  

Nu har Sandra och Eline kommit fram till siffran tio.  

– Logi! utropar Eline 

Så hur säger man då…till exempel… 90? Inger Biret B visar med fingrarna, pratar och ställer frågor. Flickorna lyssnar, läser och svarar.  

Flickorna arbetar med material på bordet

Sedan leker de café med bilderna och menyerna som de tillverkat under tidigare lektioner. Flickorna turas om att beställa lunch och räknar ihop sina köp på nordsamiskaBrygida stöttar i räkneoperationerna, tar betalt med låtsaspengar och berättar för Inger Biret hur det går. Elina kliver upp från stolen och hjular några gånger över golvet. Ibland är det jobbigt att vänta på sin tur. Medan Elina räknar sjunger Inger Biret en sång med Sandra. Sandra sjunger så gott hon kan och skrattar när de kommer till det tokiga slutet som bara de som pratar nordsamiska förstår.  

Eline och Sandra tycker att det går bra med fjärrundervisning. Deras föräldrar är också positiva 

– Barn använder ju datorer till allt möjligt, så varför inte lektioner? Men det krävs mycket av den som är där, säger barnens mamma, Marit Kuhmunen Blom.   

– Man hör inte riktigt lika bra, men vi lär oss mer än om vi bara pratar med mamma där hemma, säger Eline. 

Eline och Sandra har svensk pappa och samisk mamma. De samiska släktingarna bor i Karesuando. Dit är det så långt att det krävs skollov för att åka och hälsa på. Kontakten upprätthålls med hjälp av videosamtal i mobilen. 

– Jag pratar uteslutande samiska med barnen hemma, men eftersom jag är den enda i deras vardag som gör detså blir det extra viktigt att de möter språket i skolan också. Där lär de sig också att läsa och skriva på samiska, vilket de inte gör här hemma. Inger Biret talar rikssamiska och jag talar dialekt. Det gör att Eline och Sandra får ett mycket stort ordförråd. Det märker vi här hemma när de leker. Förr lekte de alltid på svenska men nu väljer de samiska när de leker själva. Det gör mig superglad, säger Marit. 

Lektionen fortgår, men plötsligt strular tekniken och bilden fryser. 

– Du har fastnat, säger Brygida och tar snabbt fram surfplattan som fungerar som reserv.   

– Det är nästan det svåraste av allt, när tekniken inte fungerar.  

Men så vaknar datorn till liv igen. Datorn är bättre eftersom skärmen är större. Nu blir det rörelselek. Brygida är också med, hoppar på ett ben, kryper på golvet och snurrar runt tillsammans med barnen.  

Sist blir det ordspel i datorn. Genom delafunktionen ser Inger Biret vad flickorna gör, men nu börjar koncentrationen nästan tryta och eleverna blir fnissigaBrygida stöjder barnen på det sätt som behövs. Får dem att fokusera på uppgiften, håller koll på vems tur det är i spelet och tar Sandra i knät när hon får myror i brallorna 

Brygida busar lite med Sandra

– Att en handledare finns med i rummet vid fjärrundervisning är ett krav. Själv tycker jag att det ska vara någon med pedagogisk utbildning, som kan läsa av barnen, ställa frågor, lotsa dem på rätt spår i uppgifterna, se om de börjar bli trötta. På grundskolenivå räcker det inte med en person som låser upp dörren och sätter igång datorn, säger Brygida. 

En timme har gått och det är det dags att välja klistermärke att sätta på arbetsmappen. När de är klara visar flickorna stolt upp sina mappar framför datorn. Lektionen är slut. Flickorna kramar Brygida innan de lämnar rummet. Benen är fulla av spring.  

Text och foto: Mi Edvinsson 

Detta reportage var del 1 av 3 i en serie om fjärrundervisning. Del 2 kommer nästa vecka här på Pedagog Östersund.