Lyckan att få misslyckas

Daniel Oja från Nordcirkus tar emot i Parkskolans aula Det ska bli föreställning och därefter workshop i objektmanipulering – en Skapande skola-aktivitet för årskurs 6-7. Här är det pedagogik på hög nivå!

Rollfiguren Viktor, en välklädd herre av äldre modell, har talang för objektmanipulering, eller jonglering som man oftast säger. Med vänligt småprat försöker han dirigera eleverna till att inta sina platser på golvet. Det tar tid innan alla sitter ner, är tysta och har stoppat undan mobilerna. Men till slut så.

Viktor inleder föreställningen på tämligen enkel nivå samtidigt som han sliter för att få kontakt med publiken. Han dyker ner på en flicka som trotsar mobilförbudet.

– Den där ska vara av. Vad heter du?

Flickan svarar lite motvilligt.

– Okej! Du är utvald!

Vad det innebär ska publiken strax få veta.

Rollfiguren Viktor jonglerar med cigarrboxar i föreställningen.

I takt med att trixen blir svårare får Viktor sakta men säkert mer uppmärksamhet från eleverna. Och sedan är det dags att för första gången i Parkskolans historia genomföra något till synes helt livsfarligt. Viktor – som Daniel med pedagogisk beräkning ibland låter göra missar och tappa objekt – vänder sig till den utvalda flickan. Han frågar om hon är modig, på gränsen till dumdristig. Hon nickar och får därefter komma fram och lägga sig raklång på golvet. När publiken förstår vad Viktor tänker göra väcker det reaktioner. Tänker han verkligen utsätta deras kompis för detta? På riktigt?

Det gör han, och allt går bra. Respekt! Alla vill se ett extranummer.

Workshop

Den efterföljande workshopen sker klassvis. Pedagog Östersund följer med läraren Anna Linnarssons klass. Daniels workshops är vanligtvis 90 minuter, men för att få ihop schemat med Parkskolans grupper får han bara 60 minuter till sitt förfogande.

Elevgruppen är utmanande. Det är långt ifrån alla som har lust att vara tysta och lyssna på instruktioner. Men Daniel Oja är en lysande pedagog. Han balanserar tillsägelser och kontaktskapande, allvar och skämt, vädjar om koncentration för att de ska hinna med det roligaste innan tiden är slut. Han lyckas förmedla de tre viktigaste reglerna där nummer ett är att vara snäll mot sig själv och andra.

– Det kommer inte att gå bra, för ni kan inte det här ännu. Om man blir tappar tålamodet, blir arg och sur och sätter sig i ett hörn, då blir det dålig stämning. Vi måste peppa varandra så det blir bra stämning här. Då vågar man fejla. Den som inte misslyckas kommer heller aldrig att lyckas med det här, säger Daniel.

– Jag har dåligt tålamod, säger en elev

-Okej, då tränar du det nu, säger Daniel.

Han får med sig gruppen till en uppvärmning i ring. Handleder och fingrar mjukas upp. Koordinationsövningar får hjärnan att vakna. De till synes banala övningarna är inte så enkla som man tror. Efter en stund kommer bollarna fram. En boll. Två bollar. Övningarna blir svårare och Daniel ger tips på hur man kan tänka när man vill börja prova att jonglera med tre objekt. För snart ska eleverna få testa.

Daniel ger tips till elev med diablo.

Daniel lägger upp en hög med olika saker på golvet och demonstrerar mycket kort hur man kan göra med dem. Käglor. Kinesiska tallrikar. Cigarrboxar. Eller dukar om man tycker att de hårda sakerna landar för fort.

– Prova vad ni vill!

Lust och glädje

Det blir rusning. Eleverna väljer väldigt olika. Freja får till en runda med tre bollar och ser glad ut. Hon har aldrig prövat förut. Hon upptäcker också att hon har talang för att balansera påfågelfjädrar på näsan.

Elev med jongleringspinnar

Elis bollar en stav från sida till sida mellan två pinnar och försöker på detta sätt att få upp den ifrån golvet. Han lyckas! Varför valde han just pinnarna?

– Så som man gör med käglor till exempel, så gör jag jämt med badmintonracketen när jag spelar badminton, så det kan jag. Nu ville jag prova något annat, säger Elis.

Läraren fångar en kägla.Några elever har av olika skäl inte velat delta alls, de har hittills bara tittat på, men till slut tar lusten överhanden. De sista tio minuterna är de med på golvet bland de andra och provar några olika saker. Det är härligt att se. Också Anna Linnarsson tar tillfället i akt. Men underbart är kort och det är snart dags att sluta.

– Har ni haft kul? frågar Daniel.

– Ja!

– Har ni fejlat?

– Ja!

– Bra! Då har ni tränat hjärnan.

Eleverna har massor av frågor, men nu har Daniel bara några minuter på sig att ställa iordning för nästa grupp som redan hänger på låset. Han lovar att svara på elevernas frågor på nätet. Deras lärare kommer att bistå med länkar och adresser.

Det är glada elever som snubblar ut ur aulan. Daniel torkar svetten ur pannan och gör sig redo för nästa gäng. Det han gör är skickligt, på gränsen till magi.

Text och foto: Mi Edvinsson