Del 2: Frågor till en fjärrlärare 

Inger Biret är modersmålslärare i nordsamiska i Krokoms kommun. Tack vare möjlighet till fjärrundervisning kan hon även fylla behovet i Östersunds kommun 

I Östersunds kommun finns modersmålslärare i sydsamiska men inte i Inger Biret porträtt, klädd i samisk koltnordsamiska. Den enda möjligheten för nordsamiska barn i Östersunds kommun att få modersmålsundervisning är för närvarande genom fjärrundervisning. Tjänsten köps idag in från Krokoms kommun där Inger Biret Kvernmo Gaup arbetar som modersmålslärare.   

Hur ser din arbetsvardag ut, Inger Biret? 

– Jag åker runt mellan olika skolor i Krokoms kommun. Vissa perioder har jag kört cirka 100 mil i veckan. Det är långa avstånd, så det är bra att det går att använda fjärrundervisning när Östersund behöver köpa in tjänsten från vår kommun.   

Vad är största skillnaden mellan att bedriva fjärrundervisning jämfört med att ha vanliga lektioner? 

– Det är nog att man inte kan improvisera lika mycket ifall det skulle behövas. Lektionen måste vara mycket noggrant planeradoch det kräver mer av mig som lärare. Och så är det ju det här med tekniken. Man måste lära sig tekniken, och den måste fungera.  

Hur upplever du fjärrundervisningen?  

– Jag är nyutbildad lärare och började med fjärrundervisning för ett år sedan. Jag lär mig. Jag tycker att det har gått jättebra. Brygidasom är handledare, är duktigÄven om hon inte kan språket så kan hon hjälpa eleverna med det som behövs. Hon sköter också kontakten med föräldrarna. 

Ser du några begränsningar med fjärrundervisning ur ett lärarperspektiv? 

– När det gäller så unga elever som dem jag undervisar i Östersund tror jag att man måste skapa en relation genom att då och då träffa barnen personligen. Jag vill träffa eleverna minst en gång per termin. Just de här barnen kände jag sedan tidigare, jag tror att det är därför som det fungerar så bra.  

Fjärrundervisning i samiska gör att jag kan nå ut till fler, men jag tror samtidigt att man kan missa lite av den kulturella delen, som till exempel hur man pratar till äldre, hur man hälsar och sådantDet kan man egentligen bara lära sig genom att umgås 

Om man undervisar äldre elever så tror jag att betygsättning och bedömning är mycket svårare vid fjärrundervisning än om man har vanliga lektioner. Jag kan till exempel inte se hur eleverna skriver under arbetets gång, om de inte skriver på datorn. 

Varför är det viktigt att de samiska barnen får modersmålsundervisning?   

– Samiskan är en viktig del av identiteten och ger en annan kulturell förståelse. Det finns till exempel ord på samiska vars motsvarighet inte finns på varken svenska eller norska. 

Själv har jag haft turen att växa upp på ett ställe i Nordnorge där samiska var majoritetsspråk. Jag kan beställa kaffe på mitt språk, ta ett banklån på mitt språk och all skolundervisning var på samiska. Den bakgrunden har varit otroligt viktig för mig. I Östersund kan inte alla prata samiska, men man kan i alla fall stärka språket hos de barn som har det i sin familj. Genom modersmålsundervisningen i skolan blir samiska mer än ett hemmaspråk. 

Intervju och foto: Mi Edvinsson