Del 3: Fakta om fjärrundervisning

Fjärrundervisning i den svenska grund- och gymnasieskolan används främst för modersmålsundervisning. En regeländring 2016 öppnade nya dörrar för språk där det är svårt att hitta lärare. Genom försöksverksamhet vill Skolverket försöka förstå om fjärrundervisning kan vara ett alternativ i fler ämnen än vad som tillåts idag. 

Fjärrundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik. Elever och lärare möts virtuellt och undervisningen sker i realtid. Under fjärrundervisningen är eleverna i skolans lokaler tillsammans med en handledare.

Fjärrundervisning ska inte förväxlas med distansundervisning där elever och lärare kan vara åtskilda i både rum och tid. Distansundervisning handlar om hur en hel utbildning bedrivs under en viss tidsperiod, inte om specifika undervisningstillfällen. Distansundervisning i grund- och gymnasieskolan är inte tillåten enligt skollagen. (Med några få undantag)

Vad säger skollagen?

Sedan 1 juli 2015 är fjärrundervisning reglerad i skollag och förordningar.  I bestämmelserna står bland annat att fjärrundervisning får anordnas för elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ämnena som kommer ifråga för fjärrundervisning är moderna språk, modersmål, samiska i sameskolan, teckenspråk samt studiehandledning på modersmål och integrerad undervisning i sameskolan.  Fjärrundervisning får dock endast genomföras om det inte finns någon behörig lärare på skolenheten (med undantag för studiehandledning på modersmål och integrerad samisk undervisning) eller om elevunderlaget är otillräckligt. Lagen kräver också att en handledare finns på plats hos eleverna.

Regeländring öppnar dörrar

Enligt bestämmelserna från 2015 fick fjärrundervisning bara ske mellan skolenheter som tillhör samma huvudman, men i augusti 2016 öppnade sig möjligheten att bedriva modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål på entreprenad av en annan huvudman, vilket i praktiken även kunde innebära en annan kommun. Att anlita en annan huvudman kan bara komma ifråga om huvudmannen som vill köpa in tjänsten har gjort allt vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom sin egen organisation.

– Här öppnades världen för oss. Vi som inte hade någon lärare i nordsamiska i vår kommun kunde nu köpa in från annat håll. Sedan kan det ibland vara svårt att hitta lösningar ändå, särskilt för samiskan, eftersom de få lärare som finns ska räcka till alla. Vi önskar också att det fanns tydligare regler för vad som gäller om läraren är anställd i en annan kommun som har andra rutiner kring till exempel dokumentation och betygssättning. Där är det en gråzon idag, säger Kerstin Engström, chef för modersmålsenheten i Östersunds kommun.

Östersunds kommun har sedan tidigare fjärrundervisning i nordsamiska på Arnljotskolan. Nu bedrivs även fjärrundervisning i lulesamiska på både Odenslundsskolan och Friggaskolan.

I Östersund diskuteras även framtida möjligheter till fjärrundervisning i moderna språk, bland annat utifrån det faktum att åk 6 nu ska gå kvar i tidigaredelsskolorna och att det råder brist på lärare i vissa språk.

– Frågan är hur långt de få lärare som finns ska åka för att undervisa. Med hjälp av fjärrundervisning skulle deras timmar användas effektivare. Det här är ännu bara i sin linda och det finns mycket som behöver lösas innan det kan bli verklighet, säger Kerstin.

Fjärrundervisningen i Sverige

Enligt Skolverkets rapport från 2018 är har cirka 10 % av grund- och gymnasieskolans huvudmän reguljär fjärrundervisning på en eller flera skolor. Av de 76 skolenheter som i Skolverkets enkät svarat att de hade fjärrundervisning såg fördelningen mellan ämnena ut enligt följande:

En synpunkt som också kom fram är att tillgången på fjärrundervisning i modersmål på entreprenad är otillräcklig och att det därför kan vara svårt att få till.

Skolverket har genom enkäter och intervjuer försökt att ta reda på vilka faktorer som spelar störst roll för fjärrundervisningens kvalitet. Den enskilt största faktorn är lärarens kunskaper och erfarenheter, inte minst didaktiska kunskaper om just fjärrundervisning.

Redan under 2015 startade Skolverket på uppdrag av regeringen en försöksverksamhet med fjärrundervisning i andra skolämnen än de redan etablerade, men intresset har varit svalt. Antalet huvudmän som har ansökt och blivit beviljade att prova fjärrundervisning i något annat skolämne är lågt. Skolverkets syfte med försöksverksamheten är att få tillräckligt med underlag för en utvärdering som kan visa om fjärrundervisning i större utsträckning kan utgöra en lösning om det råder lärarbrist. Men dit är det långt.

Text: Mi Edvinsson