Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem 

Undervisning och systematiskt kvalitetsarbete inom fritidshemmen upplevs fortfarande som något nytt. Ibland även svårt, då många är outbildade inom områdetAnn S. Pihlgren konkretiserar begreppen och ger tips på hur man kan jobba.  

Ann S. Pihlgren är ett känt namn inom fritidshemsverksamhet. När hon senast föreläste för fritidspedagoger i Östersund var temat fritidshemmens nya läroplan och systematiskt kvalitetsarbete. En historisk tillbakablick skapar förståelse för den förändring som fritidshemmen har genomgått det senaste halvseklet: 

Fram till 1960 fanns statliga eftermiddagshem för skolbarn. De erbjöd endast mellanmål samt möjlighet till läxläsning och var inte särskilt populära. 1960 skapades det moderna fritidshemmet med personal utbildad för sin uppgift. Tanken med fritidshemmet var vid denna tid att det skulle komplettera hemmet och vara så hemlikt som möjligt. Fokus låg på gruppen, att barnen skulle arbeta tillsammans. När man 1998 förde ihop skola och fritidshem innebar det i många fall att fritids flyttade in i skolans lokalerHär skulle skola och fritids samverka hela dagen, men det blev inte riktigt så bra som man hade tänkt.  

– Skolans lokaler var i regel mindre lämpade för fritidshemmets aktiviteter. Det blev större barngrupper och färre personal som mer och mer blev hjälpredor till lärare. Fritidshemmets verksamhet tappade målfokus och riktning och ingen tyckte längre veta vad dess uppgift var. Fritidshemmets pedagogiska verksamhet föll bokstavligen i koma, säger Ann S. Pihlgren.   

2010 kom en ny skollag och sedan Lgr 11. Här är det tydligt att man tänker sig förskola grundskola och fritidshem som tre jämbördiga pusselbitar som tillsammans ska ge eleverna det som står i läroplanen.   

201kom den nya läroplanen för fritidshemmen som bland annat tydliggör fritidshemmets undervisningsuppdragSkolverkets utvärdering två år senare visade att brist på behörig personal, för lite planeringstid och bristande samverkan med skolan har inneburit svårigheter för fritidshemmen att arbeta i enlighet med denna läroplan. 

– Omsorgsbiten är bra, men undervisningen behöver bli bättre. Undervisning innebär också att vi måste bedriva systematiskt kvalitetsarbete. De högskoleutbildade fritidspedagogerna kan detta, men de är få. Dessutom är det många rektorer inte kan fritidsverksamhet vilket gör att man tittar på fel saker, till exempel individresultat, i kvalitetsarbetetsäger Ann. 

Systematiskt kvalitetsarbete på fritids 

Vad barnen ska lära sig på fritids står i läroplanen, men hur är upp till pedagogerna att bestämma. Efter genomfört arbete måste resultaten följas upp. Lärde barnen sig det vi tänkte? Nådde vi målet? Svaret på dessa frågor utgör sedan grunden för nästa steg, för nästa planering i arbetet. Att denna cirkel ständigt snurrar är essensen i systematiskt kvalitetsarbete och ska inom fritidshemmet kretsa kring läroplanens del 1 och 2 samt fritidshemmets specifika del – ingenting annat, även om ordet undervisning kan få tankarna att röra sig i riktning mot skola och klassrum.  

 – Undervisning på fritids är något annat än lärarinnan med pekpinnen, men begreppet undervisning behöver finnas för att vi ska kunna granska om det sker ett lärande. Er undervisning sker på raster och eftermiddagar utifrån er egen uppgift och läroplan. Att hjälpa elever att utveckla sin kommunikativa förmåga kan på fritids innebära att föra medvetna samtal vid mellis, ställa frågor, se till att alla pratar och så vidare. Detta är undervisningUndervisning sitter i huvudet på er pedagogersäger Ann.  

Hur kan man jobba? 

Nej, fritidshemmet ska inte göra skolans jobb, men undervisningen i fritidshemmet ska komplettera skolan och förskoleklassen samt stimulera elevernas lärande. I praktiken kan det innebära något så enkelt som att fritids dukar upp lekmaterial för brandsläckning och ambulansutryckning så att barnen i grupp kan leka och utforska vad de lärt sig om samhällets räddningstjänst på SO-lektionenDet finns också mer komplexa sätt att planera utifrån läroplanen. Ann delar med sig av exempel från två olika skolor: 

1. Utgå från barnens lek

Fritidspedagogerna observerar vad barnen leker och ställer sig frågan om det finns något i barnens lek som de kan fånga upp som har koppling till vad de lär i skolan. I detta fall lekte barnen ofta sjukhus. Pedagogerna frågar barnen hur de kan hjälpa till att göra leken ännu bättre. Barnen säger att de behöver ett sjukhus och pedagogerna ger dem ett litet grupprum till förfogande.  Barnen får tillsammans komma fram till vad de behöver i sitt sjukhus och personalen hjälper till att tigga ihop material – stetoskop, kompresser… De sätter etiketter med rätt benämning på sakerna och berättar vad man gör med dem – här blir det språkträning på köpet!  

Under lekens gång uppstår nya behov i barnens sjukhus. Receptionkassa, ID-kort för sjukhuspersonalen… Leken blir så populär att en ”tjänstgöringslista” måste upprättas för att alla ska rymmas. Vem är läkare och vem är patient idag? 

Leken utvecklas undan för undan och vid utvecklingssamtalet är det många barn som säger att de skulle vilja jobba inom sjukvård. 

– Det dyker upp saker i medvetandet när de leker. De elever som lekt sjukhus förstår mer när läraren pratar om sjukhus i klassrummet. Och med hjälp av den kunskap de får när de läser och skriver faktatexter i klassrummet utvecklas leken ännu mer. Detta kan inte skolan åstadkomma själv, säger Ann.  

2. Skapa en aktivitet utifrån läroplanen  

På en annan skola samlas pedagogerna kring läroplanen och skapar utifrån denna ett äventyr – Guldrush – där problemlösning och kreativitet står i fokus. Personalen sprayar stenar med guldfärg och sprider ut i skogen utanför skolans inhägnade område varpå de berättaför eleverna att guldrushen habörjatIvriga ger sig barnen ut för att leta guld. På väg in genom grinden igen ställs de inför ett oväntat problem: Pedagogerna, i rollen som stränga tjänstemän, kräver tullavgift för att föra in guld.  Detta blir startskottet för en blomstrande kreativitet bland barnen. Hur kan man lura tullen och ta sig in med allt guld utan att betalaIdéer och lösningar flödar. De mest framgångsrika finner det till slut besvärligt att gå runt med fickorna proppfulla av tunga guldklimparDet behövs en bank! Barnen utvecklar leken undan för undan och temat varar länge.  

– Oavsett om man planerar en guldrush eller utgår från det barnens intressen måste man koppla det till läroplanens syfte och innehåll. Ibland går det att koppla till något som eleverna läser i skolan, ibland inte. Det första man gör i en planering är alltid att sätta upp målen, det man vill att eleverna ska lära sigAktiviteterna, som ska leda till målen, planeras alltid sist. Och redan på planeringsstadiet måste ni bestämma hur ni ska kolla om ett lärande skett, säger Ann. 

Bra att ha med sig i planeringen är också de fem förmågor – The Big 5  som löper som en röd tråd genom den svenska grundskolans styrdokument: Analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. 

Hur bedömer vi? 

En del mål i fritidshemmets läroplan är mycket långsiktiga. Skapa goda relationer. Samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. Sådana förmågor utvecklas inte över en natt. Hur ska vi bedöma om barnen lärt sig detta? 

En idé som alltid funnits inom fritidshemmens verksamhet är att inte bedöma enskilda barn, men för att bedöma om barnen får med sig det som står i läroplanen, måste vi även titta på individer – på rätt sätt.  

– Vi ska inte fastställa om de är uppkäftigaosäkra eller liknande, det är ingen karaktärsbedömning vi ska göra. Bedömning ska endast göras utifrån vad läroplanen säger och leda till en tanke om vad som är nästa steg på väg mot målet, säger Ann.  

En utmaning är att hitta systematik i arbetet. Utvärdering bör till exempel ske av varje planerad aktivitet för att se om den resulterat i det som var tänkt.  Ann menar att fritidshemmets utvärdering bör vila på två ben:  

  1. Är eleverna nöjda? 
  2. Lärde de sig?  

 Det första är lätt att avgöra med hjälp av smileys, färgade kulor eller annat som uttrycker känslor. Men hur vet vi om eleverna kommit närmare de mål vi satt upp? 

– Det är svårt! Man får bryta ner målen och titta efter olika kännetecken istället. Ett kännetecken på demokratiskt förhållningssätt kan till exempel vara att lyssna på andra. Vi måste veta vad vi ska titta eftersäger Ann. 

I exemplet nedan har pedagogerna observerat eleverna när de jobbat med aktiviteten ”Sax och tyg” och identifierat olika nivåer inom områdena som ska bedömas. 

– Observationer är oslagbart, både vid utvärderingar och i andra situationer. Upplever vi att det är bråk vid gungorna – observera och anteckna vad som verkligen sker! Dela upp observationer mellan er, ta 5 minuter var. Schemalägg så att det verkligen blir av. Diskutera sedan i arbetslaget vad ni ska göra med det ni sett, säger Ann. 

För att åstadkomma ett gott arbete med planering, utvärdering, observationer och kvalitetsarbete i fritidshemmet krävs regelbunden gemensam planeringstid.   

– Värna om er planeringstid, det är en oerhört viktig bit i det systematiska kvalitetsarbetetOm ni inte kommer ihåg något annat av det jag har sagt, så minns i alla fall detta, uppmanar Ann S. Pihlgren.  

Text och foto: Mi Edvinsson