Flickorna i kunskapsluckan

Barn med autism och ADHD behöver stöd som underlättar deras skolgång. Flickor med dessa diagnoser är svårare att upptäcka än pojkar – om man inte känner till de könsrelaterade skillnaderna. Svenny Kopp reder ut begreppen.

Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri med mångårig erfarenhet av kliniskt arbete och forskning kring främst flickor med autism och ADHD. När Svenny började arbeta inom ungdomspsykiatrin upptäckte hon att flickorna så gott som utelämnats ur forskningen. Denna kunskapslucka ville hon gärna hjälpa till att fylla.

– Så gott som all forskning har utgått från pojkar vilket gör att även instrumenten som används vid diagnosticering är utarbetade efter pojkar. Eftersom symptomen skiljer sig åt mellan könen missas många flickor, eller så upptäcks de mycket senare. Det får konsekvenser, säger Svenny Kopp.

Först 2010 började forskningen kring flickor och autism ta fart, från 2015 även kring flickor och ADHD.

Största skälet till att diagnostisera, menar Svenny, är att underlätta barnens skolsituation. Autism och ADHD är väldigt ofta förenat med skolmisslyckanden som ytterligare förstärker den livslånga psykiska ohälsa som diagnoserna i sig brukar bidra till.

Svenny Kopp.

Svenny har gjort en studie av 100 flickor med autism eller ADHD som hon träffat i skolåldern och sedan följt upp sedan de blivit vuxna. Studien visar att dessa kvinnor generellt har klarat sig betydligt sämre vad gäller arbete, ekonomi, sociala kontakter och psykisk hälsa än jämnåriga kvinnor utan någon diagnos. Av kvinnorna med ADHD är det en stor andel som uppger att de även blivit utbrända och upplever att kroppen är utsliten. Missbruksproblem förekommer också i denna grupp.

– Ju tidigare i livet de får stöd, desto bättre. Ofta behöver hela familjen stöd, säger Svenny.

Flickorna hamnar i skuggan 

I skolan uppmärksammas pojkar med symptom på autism och ADHD i mycket högre grad än flickor. Flickor och pojkars symptom är i grunden lika, men bland pojkarna tar de sig yvigare uttryck. Pojkarna blir i högre grad fysiskt aggressiva medan flickornas ilska oftast uttrycks verbalt. När det kliar i kroppen på pojkarna rör de sig runt i klassrummet. Flickorna har samma symptom men deras rörelser är små. De pillar med håret, naglarna eller kläderna, kladdar i boken, tuggar tuggummi – de rör sig lika mycket som pojkarna, men de stannar på sin stol och märks därför inte. Dessutom uppför sig flickorna bättre i offentliga miljöer medan pojkarna beter sig likadant oavsett om de är i skolan eller hemma. Där hemma är flickorna lika utåtagerande som pojkarna, vilket lärarna inte alltid vet.

Autistiska barn har sällan kompisar, vilket flickorna, till skillnad från pojkarna, ofta kamouflerar. De autistiska flickorna håller sig oftast nära andra flickor, i periferin av gruppen. De lär sig att på ytan härma ett socialt beteende, men utan att förstå. Omgivningen kan lätt förledas att tro att flickan inte är ensam och att allt är som det ska. ”Hon är ju ändå rätt social…”

Hur påverkas relationer av autism och ADHD?

Både autism och ADHD komplicerar relationerna med andra människor, men på olika sätt. Autism innebär svårigheter att bete sig ”rätt” i sociala situationer. Metaforer och ironi uppfattas inte, socialt småprat ter sig meningslöst och obegripligt. Kognitiv empatibrist leder till att man helt enkelt inte förstår vad andra känner och tänker. Det är lätt att bli utesluten. Hur ska de vuxna uppfatta dessa svårigheter på skolgården när flickorna gör vad de kan för att dölja dem?

– Det finns ett tydligt tecken som man kan titta efter i samtal: Det kommer väldigt sällan svarsleenden. De finner det även jobbigt att titta någon i ögonen, även om vissa med tiden kan lära sig att göra det medvetet, säger Svenny.

Barnen med ADHD brukar inte vara lika ensamma, men deras kompisrelationer far illa av ständiga känsloutbrott och konflikter. En flicka med ADHD tillhör inte de populära. Ofta ses hon med någon lågstatusflicka men fungerar kanske ännu bättre bland pojkarna som lägger mindre vikt vid socialt spel.

Hur påverkas inlärning och skolarbete?

Autism innebär ofta en ojämn begåvning eller ”öar” av begåvning. När det gäller logiskt tänkande och språklig förmåga brukar det oftast vara antingen eller. Den som har ett utvecklat språk uppfattas som begåvad vilket automatiskt leder till högre krav som är svåra att leva upp till. Autism brukar även vara förenat med stor trötthet vilket också påverkar inlärningen.

– Vi vet inte riktigt varför det är så, om det är för mycket intryck som gör dem trötta eller om det beror på att det är mycket som inte är automatiserat – att de måste tänka hela tiden, säger Svenny.

Eleverna med ADHD gäspar ofta stort på lektionerna av det enkla skälet att de somnat mycket sent på kvällen och sedan tvingats kliva upp tidigt för att hinna till skolan. När det är fullt ös på tankarna, flera spår samtidigt, aldrig stilla i huvudet – då är det svårt att sova.

– För att få bekräftelse hur det står till med den saken kan en lämplig fråga vara: Har du tanketrängsel? Det är ofta så det upplevs, säger Svenny.

Koncentrationssvårigheter gör inlärningen jobbig för eleven med ADHD.

– Ibland kan de inte hålla kvar koncentrationen mer än 1–2 sekunder innan tanken far iväg åt ett annat håll. Barn med ADHD går också helt på lustprincipen vilket gör att prestationerna kan skilja sig stort mellan olika ämnen. Att säga ”Jag tror att du kan bara du anstränger sig” är något som absolut inte fungerar med dessa barn, säger Svenny.

Autism brukar generellt innebära en större funktionsnedsättning än ADHD, men problem med organisations- och planeringsförmåga finns inom båda diagnoserna. Detta är också den faktor som i högst grad påverkar funktionsförmågan. Bristande planeringsförmåga får konsekvenser både i skolan och i vuxenlivet.

– Det är så viktigt att lärarna upptäcker detta, så att barnen tidigt kan få pedagogisk hjälp med den biten. Men när pojkarna finns där så syns inte flickorna. Pojkar utreds i högre grad än flickor, det är tydligt. Föräldrar och lärare finner många gånger psykologiska förklaringar till flickornas beteende – att katten är död eller liknande. Men pojken är som pappa – det är biologiskt och måste utredas. Så är det ofta, konstaterar Svenny Kopp.

Vad ska vi titta efter?

Med sin långa erfarenhet av just flickor med autism och ADHD vet Svenny vad vi ska titta efter för att upptäcka dessa flickor så tidigt som möjligt. Här är några av de kännetecken som inte tidigare nämnts i texten:

Kännetecken som kan kopplas till autism:

  • Inte mycket av mimik och gester.
  • Långsam.
  • Specialintressen – ofta samma som andra flickor men utövas mycket intensivt.
  • Rädd för förändringar, behov av rutiner och förutsägbarhet.
  • Tidig ovilja att gå till skolan.
  • Leker nästan aldrig rollekar och fantasilekar.
  • Ovilja att borsta tänder, klippa naglar etc.
  • Överkänslig för ljud, ljus eller störande veck på kläderna.
  • Hyperaktiva i förskoleåldern (misstas ofta för ADHD).
  • Äter selektivt i någon form (80% av de diagnostiserade).

Kännetecken som kan kopplas till ADHD:

  • Bristande impulskontroll, ”dåligt uppförande”.
  • Mycket känslor, mycket gråt.
  • Sämre arbetsminne, svårt med många bollar i luften.
  • Får ingenting gjort.

Många av barnen i båda grupperna utsätts någon gång för mobbning. Samsjuklighet i form av depressioner och ångest är också vanligt, särskilt bland flickor med ADHD.

 – Eftersom en ganska stor andel av dem som har ADHD även har autism – och tvärt om – bör man utreda för båda samtidigt, säger Svenny Kopp.

Text och personfoto: Mi Edvinsson

Självbiografiska böcker av kvinnor med autism är ett viktigt bidrag till den samlade kunskapen. Två boktips från Svenny Kopp:

Gerland, Gunilla. (2010). En riktig människa.

Liman, Lina. (2017). Konsten att fejka arabiska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tags:,