Samverkan kring små barns språkutveckling 

För att utveckla samarbetet mellan förskolor och bibliotek arrangerade Östersunds bibliotek och regional biblioteksverksamhet en inspirationsdagErica Eklöf berättade hur de jobbar i Halmstads kommun. 

Ska man fostra barn till läsare gäller det att börja i tid. Under åren 2016-2018 har Region Jämtland Härjedalen ingått i det nationella pilotprojektet Bokstart. Arbete har pågått i regionens alla kommuner och resultaten har varit mycket goda. I metoden ingår hembesök och bokgåvor till nyblivna föräldrar.  

För att få ett projekt som Bokstart att leva vidare behövs samarbete med BVC och förskolor. 2018 sökte Östersunds bibliotek tillsammans med förskolorna Kronan och Kärven samt BVC i Torvalla pengar från Kulturrådet för att starta ett språknätverk. Detta projekt, där även de öppna förskolorna kom med, kom igång våren 2019Projektdeltagarna har haft möten för att inventera vad som görs på de olika ställena för att stärka små barns språkutveckling. Bibliotekspersonal har hållit temakvällar om böcker och läsning för vårdnadshavare på de olika förskolorna och sköterskorna från Barnhälsovården tar med sig bokgåvor från biblioteket vid de obligatoriska hembesöken hos spädbarnsfamiljerna. Nya former av kapprumsbibliotek testas på Kronan, Kärven och förskolorna i HäggenåsHärligt samarbete för barnens bästa har ägt rum, men det borde omfatta fler. 

– Vårt fina samarbete med Kronan och Kärven kommer så klart att fortsätta, men vi vill få till samarbete med flera förskolor. Vi skulle behöva en plattform där förskolor och bibliotek i Östersund kan mötas. Vi behöver kunna utbyta erfarenheter lätt kunna bjuda in till samarbete, säger Åsa Andersson, barnbibliotekarie på Östersunds bibliotek. 

För att få inspiration till vidare arbete arrangerade Östersunds bibliotek tillsammans med den regional biblioteksverksamhet en heldag med intressanta föreläsare, alla med erfarenhet av samverkan mellan bibliotek och förskola. En av dessa var Erica Eklöf som arbetar som läs- och skrivutvecklare i Halmstad kommun.  

Arbetet i Halmstads kommun 

I Halland har regionen avsatt medel för att tillsammans med kommunerna driva och samordna små barns språkutveckling. Satsningen ”Språkstart Halland” liknar Bokstartsprojektet med hembesök av bibliotekspersonal och bokgåvorInnan barnen fyllt 3 år erbjuds familjerna också att vara med på olika lekfulla språkaktiviteter. Halmstads kommun har genomfört Språkstart Halland som en pilotstudie i ett antal olika geografiska områden för att testa och utvärdera vilka metoder som fungerar bäst och skulle kunna permanentas.  

Grunden för arbetet i Halmstad är utanförskapets pris. Tillsammans med en nationalekonom har man räknat på de samhälleliga kostnader som det kan föra med sig när en stor andel elever går ut nian utan gymnasiebehörighet eller inte klarar gymnasiet trots att de kommit in. Detta behöver förebyggas, och det är språket som är nyckeln.  

– Språket är också det demokratiska samhällets fundament. Språk är makt. Den som inte har ett språk blir genomskinlig och identitetslös och saknar möjlighet att påverka sin situation. Vårt uppdrag är att utbilda världsmedborgare och vi ska bidra till att alla som ska bli läsare också vill bli det och känner sug och motivation, säger Erica Eklöf om sin roll i arbetet. 

Erica Eklöf håller upp två bilderböcker och tittar glad in i kameran.
Erica Eklöf från Halmstad.

I Halmstads kommun har man följt upp hembesöken med rim- och ramsstunder på närbiblioteken. De har även satsat mycket på nyanlända kvinnor och barn, haft nätverksfortbildning för förskolepedagoger och fått 80 000 kronor från Kulturrådet för att starta upp kapprumsbibliotek på så många förskolor som möjligt. (I Halmstad samverkar Barn- och utbildning med Kultur inom kommunförvaltningen, något som har varit framgångsrikt.) Tanken med kapprumsbiblioteken är att exponera både barn och vuxna för böcker. 

– Barnets självbild som läsare är inte medfödd, den är inlärd. För att ge barnet läsmod behöver de vuxna själva ha läsmod. Det där ser väldigt olika ut. Helt klart är att vårdnadshavarens biblioteksmod påverkar barnen mycket. Därför måste vi arbeta med de vuxna också, säger Erica. 

Erica handleder och inspirerar pedagoger och bibliotekspersonal men trycker på vikten av att också få med sig förskolans rektorer i arbetet.  

– Det är rektorerna som har mandat att bestämma om något av det vi provar ska permanentas på förskolan. Arbetet med att stärka de små barnens språkutveckling behöver drivas systematiskt. Tillsammans med rektorerna behöver vi göra nulägesanalys, bestämma vilka resurser som måste till för att nå uppsatta mål och ständigt följa upp. Alla förskolor behöver inte samma sak, säger Erica.