Rum för klimatfrågor på Östbergsskolan

Fjärdeklassarna på Östbergsskolan har jobbat med biologi, klimat och miljö i mer än en termin. Nu delar de med sig av sina kunskaper i en utställning som de hoppas ska göra skillnad. 

Vad håller på att hända med vår planet? Eleverna i 4B öppnar dörren för besökarna från Arnljotskolan och leder dem in i utställningens första rum. Här inne är det mörkt och dystert. Jordklotet omges av ett sorgflor med dödskallar på. Det här är allvar!  Väggarnas texter och bilder berättar om klimatförändring och fossila bränslen, om smutsigt vatten och ett jordklot som inte mår så bra.

Linn, i sällskap med klasskompisarna Frank och Greta, visar besökarna Zack och Helmer hur dåligt jorden mår.

På väg till nästa rum passerar vi hyllan med växten, gnagaren och rovdjuret – en näringskedja. Allt hänger ihop!

Ja, hur mår våra växter och djur egentligen? Det får vi veta i rum nummer två. Här inne kvittrar fåglarna och fjärdeklassarnas hela arsenal av gosedjur har satts upp på hyllorna för att illustrera vilka djur som lever i de olika klimatzonerna på jorden. Foton på utmärglade isbjörnar visar att allt kanske inte står rätt till, trots allt.

Det tredje rummet inger hopp – och det är viktigt för att mota klimatångesten i grinden. Det finns många saker vi kan göra för att hjälpa vår planet att bli friskare. Sortera sopor, köpa miljömärkt, äta ekologiskt…. Vi väljer själva om vi vill vara miljöbovar eller miljöhjältar.

Besökarna får prova att sortera pappkartong, plast och pantburkar under Matildas överinseende.

Fyrornas guidning genom utställningens rum är en logistisk fullträff. Allting klaffar perfekt.

– Det är roligt! De som kommer lär sig något nytt.  Det säger de själva, säger Freja-Li.

– Utställningen gör att många fattar allting bättre, säger Iwa.

Temat som växte

Bakom utställningen ligger ett omfattande arbete. Det startade redan i augusti då alla elever i årskurs 4 började läsa biologi på NO-lektionerna. NO-läraren Heléne Danielsson anmälde även de tre klasserna till tävlingen Kartongmatchen som handlar om att sortera och återvinna pappersförpackningar. Temat engagerade eleverna och växte sig så stort att det varade ända fram till vårterminens sportlov.

– Ett uppdrag i Kartongmatchen var att ”dela med 100”, att man skulle dela sin kunskap med andra. Då bestämde vi att arbetet skulle resultera i en utställning långt fram i tiden. Att ha en mottagare för arbetet är jätteviktigt för motivationen, säger Heléne.

Biologilektionerna handlade om växter och djur, hur de fungerar och hur de är anpassade efter miljön som de lever i. I böckerna stod ingenting om klimat och miljö, men klasserna gled in på ämnet som en logiskt följd av att prata om djur och natur. Eleverna googlade på ”klimat” och hittade saker som väckte deras intresse – miljömärkning, palmolja, fossilt bränsle…  Snart stod det klart att utställningens inriktning inte skulle bli djur, utan klimat och miljö. Med de färska kunskaperna från biologin blev sådana frågor nu lättare att förstå.

– Det här arbetet har verkligen engagerat barnen. Under hösten följde vi också vad som hände i Australien med bränder och översvämningar, det var bra tajming för oss. De har lyssnat på en hel del nyheter och lyssnar nu med andra öron, säger Heléne.

Studiebesök har gjorts på soptipp och reningsverk. Eleverna har sökt fakta om ämnen som intresserat dem särskilt, de har skrivit, skapat och lärt sig massor.

– När vi fogar samman allt som vi har gjort till en helhet tror jag att det hjälper det eleverna att förstå hur allt hänger ihop. Helt klart är att alla har höjt sin kunskapsnivå i ämnet, säger Heléne.

Elevernas texter och bilder visar på några av jordens miljöproblem.
Nya insikter

Bland eleverna i 4B finns fler miljöhjältar än tidigare. De sprider sina nya kunskaper till klasser som besöker deras utställning och till familjerna där hemma. Här har vissa föräldrar nu börjat sopsortera och spara på energi. Insikten om det allvarliga läget på jorden har väckt förvåning och viss bestörtning hos eleverna, men de tacklar insikten med handlingskraft.

– Att det är sånt nödläge, det visste jag inte förut, säger Lisa.

– Det känns oroande att det har gått såhär långt. Vi måste göra något. Det här arbetet har varit bra för att vi fått lära oss vad man kan göra. Jag har blivit taggad att göra mer, säger Alfred.

– Ja, det finns så mycket man kan göra. Och vi måste göra det nu, säger Iwa.

Text och foto: Mi Edvinsson