Östbergsskolan i klimatforskningens tjänst

Genom massinsamling av data hoppas forskarna kunna förstå mer om hur klimatet påverkar nedbrytningen och hur klimatförändringarna kommer att öka utsläppen av växthusgaser från jorden. Klass 5 på Östbergsskolan hjälper till.

Idag börjar femteklassarna från Östbergsskolan sin skoldag i ute i skogen. Trots att junimorgonen är iskall är det ganska glada och pigga elever som i samlad trupp ger sig ut för att leta efter en lämplig plats för sitt experiment. Foto: Mi EdvinssonEnligt instruktionerna ska det vara en någorlunda öppen plats där solen kommer åt.

– Här blir nog bra, säger läraren Heléne Danielsson efter ett par minuters promenad.

Det eleverna ska göra i skogen kallas för Tepåseförsöket och kommer att bidra med värdefull information till internationell klimatforskning. Försöket utförs i ett 30-tal länder i olika delar av världen för att testa förhållandet mellan klimat och nedbrytningshastighet. I ForskarFredags massexperiment deltar 250 svenska skolor med stor geografisk spridning. I Östersunds kommun är det Östbergsskolan och Odenslundsskolan som är med.

– Vi ska gräva ner tepåsar i jorden och se hur de bryts ner. De ska ligga där i tre månader, berättar Tess.

På skolan har de vägt alla tepåsar – på grammet med två decimalers noggrannhet – och eleverna har fått gissa hur de tror att påsarna kommer att förändras under sommaren.

– Jag tror att de kommer att väga mindre när de grävs upp igen säger Tess.

– Jag också. Tebladen bryts ju ner och försvinner. Då borde de väga mindre, säger Selma.

Men det är inte alla som delar deras åsikt, och det är väl det som gör experiment så spännande. Man vet aldrig helt säkert hur det kommer att bli.

Foto: Mi EdvinssonNu plockas diverse attiraljer fram ur väskorna. Det är tepåsar med rött och grönt te (som bryts ner olika snabbt), det är PET-flaskor, små spadar, pinnar och linjaler. Heléne går igenom instruktionerna och de fyra elevgrupperna får för säkerhets skull varsin skiss över hur de olika tepåsarna ska grävas ner i förhållande till varandra. Det är noga att det blir rätt och att alla som deltar i försöket gör lika. I annat fall blir datan värdelös.

– Femton centimeters mellanrum mellan tepåsarna och fem centimeter djupa gropar, repeterar Heléne.

Hälften av alla påsar som grävs ner får ett litet ”miniväxthus” i form av en avklipp plastflaska omkring sig. Det kommer att öka temperaturen i jorden med ett par grader. Slutligen gräver eleverna ner två termometrar. Termometrarna ser ut som klockbatterier, innehåller datachip och ska skickas till forskarna när de grävts upp igen.

– Jag tror att det bryts ner snabbare med växthus för att det blir varmare, funderar Arvid.

Och visst har han rätt. När växtmaterial bryts ner i jorden omvandlas det till näringsämnen och jord och gaser. En av dessa gaser är koldioxid som starkt bidrar till den globala uppvärmningen. Ju högre temperaturen är, desto snabbare sker nedbrytningen och frigör ännu mer koldioxid.

Eleverna har läst om kretslopp och nedbrytare i skolan. Heléne påminner dem om alla tusentals insekter, maskar, hoppstjärtar och andra nedbrytande organismer som finns där ner i jorden.

– Man skulle haft X-ray så man kunde se allt där nere, säger en pojke i grön jacka.

Foto: Mi EdvinssonSelma säger att det händer att hon funderar på det där med nedbrytning i sin vardag, men bara ibland.

– Jag vet till exempel att tuggummi tar jättelång tid att brytas ner, så det slänger jag aldrig på marken. Däremot kan jag slänga ett bananskal för det förmultnar ganska snabbt, säger hon.

Eleverna som är klara med sin uppgift drar sig närmare ut mot kohagens stängsel där solen värmer lite mer. Och plötsligt dyker en groda upp. Snart sitter den alldeles stilla i någons hand och mobilerna åker fram. Vem har någonsin tagit en selfie tillsammans med en groda?

Efter sommarlovet kommer klassen att få veta hur det gått med tepåsarna. De kommer visserligen att grävas upp av en annan klass, eftersom de blivande sexorna då har en annan lärare, men självklart kommer de att få ta del av resultatet. I höst ska även ett jordprov från den aktuella platsen skickas in till forskarna.

Text och foto: Mi Edvinsson

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.