RUN-konferensen 3: Undervisning och kvalitet hör ihop!

Per Kornhall – författare, skolutvecklare och debattör –  ger de svenska skolsystemet en känga. Med stöd av forskning  och studier pekar han ut den riktning vi måste gå.

Den svenska skolan var länge en förebild för andra länder. Nu har det blivit uppenbart för omvärlden att någonting har hänt. För att citera Andreas ”Mr PISA” Schleicher: ”Det svenska skolsystemet har förlorat sin själ.” Orsakerna som pekas ut är hanteringen av lärarprofessionen, bristande likvärdighet och ett finfördelat skolsystem som har problem med styrningen.

 Förstelärareformen

Svenska lärare ångrar i mycket högre grad sitt yrkesval jämfört med lärare i andra länder.  Det handlar om arbetsvillkor, förutsättningar att bedriva undervisning, status och lön. Förstelärarreformens syfte var att göra läraryrket mer attraktivt och skapa karriärmöjligheter, men Per Kornhall varnar för att reformen i sämsta fall kan reduceras till ett godtyckligt belöningssystem som väcker avundsjuka bland kollegor.

Foto: Mi Edvinsson

– Man ska inte premiera lärare för att de är ”duktiga”, utan för att de får utökat ansvar och nya uppgifter. När vårt skolsystem är i kris kan vi inte ägna oss åt att titta snett på varandra, säger Per Kornhall.

För att undvika friktion med kollegor är det viktigt att rektor är tydlig och öppen med varför en person blev förstelärare och vad hens uppdrag är. Ansökningsförfarande och avsatt tid för vissa uppdrag stärker förstelärarens mandat.

– Det som är positivt med förstelärartjänsterna är att den som försökt driva på utvecklingen äntligen kan bli sedd och få en plattform att agera utifrån, säger Kornhall.

Hur förstelärartjänsterna ska bidra till utveckling av skolan och undervisningen råder det på många håll fortfarande stor osäkerhet kring. Tavelbäcksskolan i Östersund har dock hittat en modell.  Läs om den här.

Kollegialt lärande en framgångsfaktor

I skollagens skrivning från 2010 står att det svenska skolsystemet och dess undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studier som gjorts visar bland annat att de bästa skolsystemen – förutom professionalism, bra löner och  karriärmöjligheter – också kännetecknas av att de har system för kollegialt lärande.

Per Kornhall presenterar exempel från Kina och Japan där lärarkollegiet på ett nästan vetenskapligt sätt arbetar tillsammans för att utforma undervisning och lektioner. När de prövat sina nya idéer, undersöker de noggrant om förändringarna har gett önskat resultat. Om inte, gör de om och gör rätt. Utvecklingen av både undervisningen och lärarnas kompetens går på detta sätt ständigt framåt.

Studier visar också att  kompetensutveckling för lärare har större positiv effekt på elevers resultat än till exempel minskning av elevantalet i klasserna. Detta förutsatt att fortbildning sker på rätt sätt. För att en utbildningssatsning ska bli lyckad krävs nämligen vissa förutsättningar:

  • Medverkan av utomstående expertis (kan vara en annan kollega).
  • Praktiknära kollegialt lärande med klassrumsobservationer.
  • Tillräckligt med tid både vid fortbildningstillfällena och för hela lärcykeln.
  • Fokus på ämnesinnehåll och hur man lär ut ett specifikt sådant.
  • Stöd, krav och mandat från organisationen, inklusive tid för genomförande.
  • Delaktighet från deltagarna och relevans för deras situation. 

Om det är någon tycker att modellen liknar upplägget  för Matematiklyftet, så är det helt korrekt. Även Läslyftet har samma typ av upplägg.

-Denna modell av kollegial fortbildning borde vara en permanent del av lärares vardag, men ha olika innehåll beroende på vilket behov man har på skolan, säger Kornhall.

 Dags för paradigmskifte

Annat som forskningen pekar på är den aktiva lärarens betydelse för en god undervisning. En lärare som provar många olika metoder har större positiv inverkan på lärandet än en de konstruktivistiska lärare med handledarroll som de svenska lärarutbildningarna har fostrat under många år. Den nyutexaminerade svenska läraren kommer till sitt första jobb utan metoder i bagaget och ibland utan kunskap om grundläggande läsinlärning. I länder som uppvisar bra resultat i PISA-undersökningen ser det annorlunda ut.

– I Canada har man en hel arsenal av verktyg för barn med lässvårigheter. I Sverige säger man: Läs mer. I Finland lär man studenterna vilka sätt som kan vara bra att undervisa på i olika ämnen. Vi har tagit bort det hos oss, och det måste byggas upp igen, säger Kornhall.

Men istället för att att i blindo jaga nya metoder, istället för att hoppa från tuva till tuva, menar Per Kornhall att utvecklingen av metodik borde vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

– Jag tror att undervisning och kvalitet hänger ihop. Vi borde fråga oss: ”Vad är det vi inte lyckas med här? Vilka kunskaper behöver eleverna vi för att nå målen? Vad behöver vi lärare för att uppnå det?” Sedan startar vi fortbildning utifrån behoven och lär oss metoder för att  förändra praktiken, säger Per Kornhall.

I skolsystemen som gör de bästa resultaten har man tillit till lärarna. Lärarna i sin tur litar på varandra och jobbar mer tillsammans. I Sverige  bygger vi istället upp kontrollsystem och ökar kraven på lärarna som individer trots att de redan jobbar för mycket. Per Kornhall ger det  svenska skolsystemet en rejäl känga och fortsätter:

– Det är inte bättre lärare vi ska ha, utan bättre undervisning, Vi måste gå från individ till kollegialt, från kontroll till tillit, från storskaliga reformer till småskalig utveckling av undervisning. Professionen måste säga ifrån!

Skärmavbild 2015-11-26 kl. 09.34.36

Text: Mi Edvinsson 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.