Media formar vår världsbild

En kille som putar med rumpan och förföriskt tittar över axeln? Nej, så förfärligt! Byt ut killen mot en kvinnlig fotomodell och reaktionen uteblir. Varför? Ulrika Widmark gav åk 7 en lektion i hur media påverkar vår världsbild och syn på könsroller.

Via massmedia inhämtar vi information om världen. De som styr över tidningar, tv och andra media styr också dess innehåll. Deras urval formar vår världsbild. Är den bilden sann? I ett filmklipp, som dokumentärfilmaren Ulrika Widmark visar för Lungviksskolans sjundeklassare, hävdar professor Hans Rosling att man inte kan använda sig av media för att förstå världen. ”Ni visar bara en liten del och kallar det för världen. Det är fel!”, säger han.

– För att förstå att det inte är hela sanningen vi ser, måste vi förstå hur media fungerar, säger Ulrika Widmark och ger åk 7 på Lugnviksskolan 85 minuters intensivkurs i ämnet.

Media vill visa konflikter, intriger och bråk. Det väcker uppmärksamhet och intresse. Säljer gör även berättelser med klassisk dramaturgi: David mot Goliat, det goda mot det onda. En mycket stor del av Hollywoodfilmerna är uppbyggda på detta vis, och naturligtvis segrar alltid den goda hjälten. Ulrika visar ett hopklipp av en mängd olika spelfilmer. Eleverna nickar igenkännande. De har sett det förut, även i sagor, böcker och spel.

– Men var är tjejerna? Kan ni komma på någon film med en tjej i huvudrollen, frågar Ulrika.

Eleverna hittar faktiskt ett par exempel, men många är de inte.

Könsrollerna på filmduken

Av statistik kan man utläsa att bara 12 procent av Hollywoodfilmerna har kvinnor i huvudrollen och att endast 30 procent av talrollerna går till kvinnor.* Kvinnor finns dock nästan alltid med i filmerna på något sätt, men hur visar man dem egentligen? Med klippen från en mängd filmer framför ögonen blir det tydligt även för eleverna. De är som sagornas prinsessor.

– Tjejen står ju bara där liksom, konstaterar en elev.

Foto: Mi EdvinssonJa, det gör hon. Hon är dessutom lättklädd och uppfyller skönhetsidealen med råge. Ulrika lyfter fram fler siffror ur filmstatistiken: ”Kvinnor är dubbelt så ofta helt eller nästan nakna på film och de får 5 gånger så ofta kommentarer om sitt utseende jämfört med män.” Nu blir det fokus på könsroller, ett tema som kommer att prägla resten av lektionen.

– Det här med könsroller intresserar mig mycket. Jag vill väcka elevernas medvetande om hur media påverkar vår världsbild. Jag vill att de ska ifrågasätta och fundera över varför man beter sig på ett visst sätt utifrån hur man tror att man måste vara, säger Ulrika.

”Gulligull” eller makt

I tioårsåldern börjar barns mediavanor divergera vad gäller innehåll. Tjejerna börjar oftast snegla på mode medan killarna dras mot sport och action. Ulrika visar en bild där omslag på tidningar för respektive kön har lagts bredvid varandra. Mönstret är tydligt vad gäller både innehåll och färgskala. Det är smink och bantning kontra sport och muskler. Det är ljusa färger eller mörka.

– Det är sjukt att det är sån skillnad! På tjejtidningarna är det ju bara gulligull, och på killarnas är det makt, säger en elev.

Ulrika gör eleverna uppmärksamma på hur olika man traditionellt avbildar kvinnor och män. Männen har magrutor och är ofta fotograferade underifrån för att utstråla styrka. De ler sällan. Tjejerna ler däremot hela tiden. De förminskas genom att avbildas uppifrån, är mer avklädda och tar ofta på sina egna kroppar. Det senare tycks vara tabu för män. Eleverna får bläddra i tidningar och får bekräftat att allt detta stämmer.

Medvetenhet kan minska påverkan

Med rätt ”glasögon” blir tidningsbläddrandet en aha-upplevelse för eleverna. Efter att ha analyserat några bilder får de göra en liten fotouppgift där de medvetet vänder på könsrollerna.

Foto: Mi Edvinsson– Jag har ju sett massor av sånna här bilder, men inte tänkt något särskilt om dem. Men när man jämför ser man ju att det är jättestor skillnad, säger Hanna.

– Det är nog många som påverkas utan att vara medvetna om det, säger Maja.

Själva tror de inte att de påverkas så mycket, men det finns definitivt unga som gör det. Vi lever i kroppsfixeringens tidevarv, vilket kan leda till komplex och psykisk ohälsa bland unga. Undersökningar visar att antalet unga som behöver hjälp av BUP har skjutit i höjden under 2000-talet och att antalet fall av anorexi har ökat. Finns det ett samband?

Input i undervisningen

Tillbaka till mediernas makt. Är det sant, det vi ser? Eller kan till och med bilder ljuga. Ja, det kan de, vilket en filmsekvens om photoshopteknik tydligt förmedlar.  Skärmavbild 2016-02-08 kl. 15.29.49(Klicka på bilden av den kvinnliga modellen för att se klippet!)

Kalsongmärket som Justin Bieber gör reklam för har valt att publicerat både originalet och den retuscherade bilden. På den senare har den redan bildsköna popstjärnan försetts med större händer, större biceps och större ”paket”.

bieberGreppet att visa båda bilderna är troligtvis företagets sätt att skapa en snackis. Mediernas makt…

Läraren Lena Söderlund ser Ulrika Widmarks gästspel som värdefull input i undervisningen.

– Just nu jobbar vi med reklam och eleverna ska bland annat få gör en ”tv-reklamfilm”. I det arbetet finns det mycket trådar man kan plocka upp från det vi har hört idag, säger Lena Söderlund.

Text och klassrumsfoto: Mi Edvinsson

Statistiken är hämtad från en studie gjord 2015 av Dr. Martha M. Lauzen, Center for the Study of Women in Television and Film, San Diego State University. Studien grundar sig på 2 300 karaktärer i de 100 mest inkomstbringande filmerna som gjordes i USA 2014. 

No Comments

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.