Hur tränas metakognition i förskolan?

De två förskolepedagogerna var fram tills nu inte medvetna om att de jobbar med metakognitiv träning. Däremot hade de sett att ”deras” barn blir duktiga på att planera och utvärdera. Samtalet om detta sådde metakognitiva frön även hos pedagogerna.

Petri Partanen, vars forskning Pedagog Östersund skrev om för ett par veckor sedan (läs här), visar att metakognitiv träning är mycket viktig för lärandet. Han säger att förmågan måste tränas för att utvecklas och att man borde börja redan i förskolan för ge barnen likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. I skolan ställs höga krav på den metakognitiva förmågan. Reflektion är ett ständigt återkommande ord i kursplanerna samt en nyckel till formativ bedömning. Om bara vissa förskolor tränar denna förmåga hos barnen, betyder det att vissa individer kommer att ligga hästlängder före sina kompisar när de börjar skolan, medan andra inte har hunnit lära sig.

Det är i barnrådet det händer

Hur ser det då ut i Östersunds förskolor? Finns det någon som medvetet jobbar med metakognitiv träning? Förskolepedagogerna Jeanette Eurenius och Karin Jonsson på Förskolan Kärven gör det, enligt sin chef.

– När vi fick frågan om vi ville prata om hur vi jobbade med metakognitiv träning blev vi först lite ställda. Vi fick slå upp ordet för att bli helt säkra på vad det betydde och då förstod vi att det vi gör knyter an till det. Det blev en ögonöppnare, säger Karin.

Foto: Mi EdvinssonKarin och Jeanette har jobbat många år tillsammans på en annan förskola. En central del i deras pedagogik är något de kallar för barnråd. Det innebär fostran i demokrati, men också träning i att planera, genomföra och utvärdera.

– Om vi till exempel ser något som inte funkar i miljön och tänker att vi ska möblera om, då låter vi barnen vara med i planeringen. En tid efter genomförandet tar vi upp det med barnen igen och låter dem reflektera över hur det blev, berättar Jeanette.

I barnrådet pratar de också om vad de ska jobba med och varför. Efter en tid är det dags för det viktiga efterarbetet: Vad har vi gjort och vad har vi lärt oss?

Även i det mest vardagliga finns lärtillfällen som behöver reflekteras över. Vad hade du på dig utomhus igår? Hur kändes det? Vad behöver du idag när det är kallare?

– Det handlar om att hela tiden backa bandet och tänka efter, säger Karin.

Att lära sig reflektera tar tid

På sin förra arbetsplats hade Karin och Jeanette förmånen att ha barnråd med samma barn under hela deras förskoletid. Även de yngsta barnen fick vara med ibland, vilket gav dem förförståelse långt innan de kunde delta aktivt. Att planera, dokumentera och utvärdera blev något självklart för dessa barn som också var med och dokumenterade processen genom att ta bilder och prata in på lärplatta.

– De var fullt på det klara med att de lärde sig saker, säger Karin.

– Och när dessa barn sedan ombeds att göra en planering i skolan eller ska svara på frågan ”Hur gick det?”, kommer de att förstå direkt, säger Jeanette.

Att barn inte lär sig att reflektera över en natt blir väldigt tydligt för Jeanette och Karin när de nu börjat jobba i en ny grupp där barnen inte är vana att jobba på det här sättet. Det kommer att ta tid innan alla är med på noterna, men det kommer att gå bättre och bättre i takt med att de tränar och lär känna sina pedagoger riktigt väl.

Relationer är nyckeln

Foto: Mi EdvinssonKarin och Jeanette tror att goda, varma och nära relationer är förutsättningen för att lära och utvecklas. Därför, menar de, utgörs hela grunden i deras arbete av att skapa sådana relationer – relationer  som också bäddar för givande samtal. För att åstadkomma detta krävs en tillåtande atmosfär och möjlighet för barnen att vara delaktiga.

– Det är dessa relationer som gör arbetet med metakognition möjligt. Det är ju i samtalet det sker, säger Jeanette.

Jeanette och Karin säger att samtalet med Pedagog Östersund har satt igång en mängd tankar och satt deras arbete i ett nytt perspektiv.

– Vi ställer ju reflekterande frågor hela tiden, men vi behöver bli duktigare på att tänka mer medvetet kring detta med metakognition, säger Jeanette.

– Och kanske ta ytterligare ett steg och inte bara fråga vad de har lärt sig utan även hur, säger Karin.

 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.