Stadig kurs mot målen

Sedan 2015 är systematiskt kvalitetsarbete, flerspråkighet och digitalisering prioriterade utvecklingsområden inom skola och förskola i Östersunds kommun. Har det då skett någon utveckling ute på de olika enheterna? Under mötesdagen på Frösö Park utbytte rektorer och förskolechefer  lägesrapporter. 

Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och fritidshemmet systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån detta planerar och utvecklar sin verksamhet och undervisning. SKA är en förutsättning för att alla som arbetar inom skola och förskola ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning. Där utöver har Östersunds kommunpolitiker identifierat satsningar på digitalisering och språkutvecklande arbete som särskilt viktiga ur ett samhällsperspektiv. Visioner och strävansmål för de olika prioområdena finns på både förvaltningsnivå och enhetsnivå. Hur arbetet framskrider på skolor och förskolor var samtalsämnet under den gemensamma mötesdagen.

Systematiskt kvalitetsarbete

Östersunds skolor och förskolor tycks alla ha hittat form och struktur för hur SKA kan utföras rent praktiskt. Att själva systematiken fungerar är en förutsättning för att arbetet ska rulla på, vilket inte per automatik leder till ökad kvalitet. Vad det handlar om är att analysera sina resultat och planera kommande arbete utifrån detta. Här har de enskilda skolorna och förskolorna kommit olika långt.

– Vi har mycket bra redskap för att identifiera vårt nuläge och lärarna har mycket bra koll på vilka krav elever i olika årskurser bör nå upp till. Från och med i höst ska vi rikta in oss ännu mer på vilka aktiviteter vi ska driva för att förbättra våra resultat. Tidigare har det mer handlat om att titta tillbaka på vad vi gjort under läsåret och sett hur det stämt mot uppsatta mål. Vi har släpat efter lite där, säger Sture Airijoki på Vallaskolan.

Ledningsstruktur och byte av personal på skolor kan ibland vara ett hinder för att få rutiner för kvalitetsarbete att löpa på.

– Tidigare var rektorsansvaret på Treälvsskolan uppdelat mellan högre och lägre årskurser, men nu när jag har ansvar från F-9 kan jag enklare jobba för en gemensam struktur och få en röd tråd hela vägen, säger Annika Widen.

Foto: Mi Edvinsson

De flesta enheter har också någon form av årshjul som anger vid vilken tidpunkt olika saker ska ske. Några har uppfunnit egna digitala årshjul där alla nödvändiga dokument finns samlade. Andra sitter med parallella årshjul – ett för pedagogisk utveckling, ett för systematiskt arbetsmiljöarbete etc. – och önskar att någon med Einsteins kompetens ska hjälpa dem att få ihop allting till något överskådligt.

Analysarbetet svårast

Lärare och förskolepedagoger förväntas alla analysera resultaten av sitt pedagogiska arbete, vilket ofta upplevs som svårt. Både inom skola och förskola ser man kollegialt lärande som en väg till ökad kompetens. På förskolan Fröja ska personalen läsa litteratur tillsammans för att lära sig reflektera och analysera på ett djupare sätt kring den pedagogiska dokumentationen. En arbetsgrupp håller på att ta fram en mall som stöd för detta.

Lena Medin, rektor på Norra skolan, berättar i sin tur om matrisen de provat för att analysera undervisning.

– Matrisen utgår från de förmågor som lyfts i läroplanen. Lärarna får exemplifiera hur de har jobbat med dessa förmågor och där igenom få syn på sin undervisning, berättar Lena.

Digitalisering

Chefer och pedagoger använder sig frekvent av digitala verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet, inte minst på förskolorna där bilder och filmer tagna med lärplattor utgör viktig dokumentation av verksamheten. Många vittnar om att fokus har flyttats från själva handhavandet av digitala verktyg till pedagogiska tankar om hur befintliga digitala verktyg kan användas för att förstärka redan existerande undervisning och pedagogik. Vad gäller pedagogernas kompetens spretar det dock fortfarande. Vanligt är att de som kommit lite längre delger sina kollegor i någon form.

Ibland kan det dagliga arbetet i sig tvinga fram digital kompetens, som när pedagoger måste ta del av information i digitala forum, skriva i gemensamma dokument eller kommunicera med nyanlända föräldrar med hjälp av språkappar.

Vallaskolan, där digitala verktyg periodvis använts ganska flitigt i vissa klasser, har tagit ett nytt grepp och bakat in ansvaret för digitalisering i förstalärarnas uppdrag.

– Både den som ansvarar för matematik och NO-ämnen och den som ansvarar för svenska och engelska har inskrivet i sitt uppdrag att de också ska titta på hur man kan använda digitala verktyg i pedagogiskt syfte. Uppdragen är även knutna till språkutveckling, säger Camilla Karlsson.

Foto: Mi Edvinsson

Sollidens förskola är en enhet som sticker ut på ett positivt sätt när det pedagogisk användning av digitala verktyg. Här bygger personalen ljusbord, gör hologram och iscensätter nya spännande världar med hjälp av projektor och ett vitt tält. Många chefer anger dock ekonomi som ett praktiskt hinder för att skaffa mer och modernare utrustning som möjliggör användning av digitala verktyg för alla på arbetsplatsen. Detta upplevs som frustrerande.

 Flerspråkighet

När många nyanlända kommer till kommunens skolor ställs högre krav på ett språkutvecklande arbetssätt. På Parkskolan finns en grupp bestående av biträdande rektor och några lärare som systematiskt arbetar med hur man kan stötta språket i andra ämnen än svenska.

– Det är så lätt att arbetet med språkutveckling inskränks till svenskundervisningen. Vi vill aktivt hjälpa både nyanlända och språksvaga elever med svenska som modersmål i NO och andra ämnen, säger Jan Carlsson.

Tesen om att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar samtliga barn oavsett modersmål är numera allmänt vedertagen och allt fler slår in på detta spår. I år utbildas till exempel hela Vallaskolans personal i genrepedagogik med Britt Johanssons hjälp. Ett annat exempel är Ängsmons, Skogsmons och Brunflos förskolor som tillsammans har sökt och fått SIS-medel (1,3 miljoner kronor) för språkutvecklande arbete med stöd av specialpedagoger och kommunens utvecklingsledare. Arbetet kommer att bli omfattande, följas av en forskare samt inkludera prioområdena SKA och digitalisering.

Sammanfattning

Områdena SKA, digitalisering och flerspråkighet flätas ofta samman på ett naturligt sätt. Om man satsar på en sak, kan man få annat på köpet. När Tavelbäcksskolan, börjar med ASL (Att skriva sig till läsning) i F-klassen för att bygga vidare mot processkrivning kommer de att behöva digitala verktyg för att underlätta arbetet. Och digitala verktyg är bra hjälpmedel i både kvalitetsarbete och genrepedagogik.

Även när skolor och förskolor planerar sitt arbete utifrån sina egna behov brukar de tre prioområdena komma med på ett hörn. De finns i allas medvetande och lämnar avtryck i olika aktiviteter. Just detta nämner Christina Kristiansson på Arnljotskolan som en del av framgångsreceptet.

– Framgångsfaktorer är att utgå från den egna enhetens behov men ändå få med de olika prioområdena när man planerar arbetet. Det gäller också att bygga systematik, ha strategier, vara uthållig och ständigt fråga sig vad nästa steg framåt är, säger Christina.

Delaktighet i arbetet är annat som har betydelse. Mer än en medarbetare måste brinna på arbetsplatsen, åtminstone lite grand, för att det ska hända något. Att skriva tillsammans i levande dokument kan vara ett sätt att skapa delaktighet i utvecklingsarbetet. Sist men inte minst är det viktigt att förskolechefer och rektorer, som idag,  får lyssna på varandra.

– Gör man något bra ska man vara stolt över det och visa det för andra. Delakulturen leder till lärande, det får vi inte glömma bort, säger Annika Widén.

 

Text och foto: Mi Edvinsson

 

 

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.