Bortom lärplattorna

Linda Karlsson och Anna Tjärnsved på förskolan Solliden brinner för digitalisering. De visar att utveckling av förskolepedagogik med hjälp av digitala verktyg inte alltid är liktydigt med god tillgång på lärplattor. Med intresse och delande av kunskap kan man komma långt.

I ett halvmörkt, mysigt rum på förskolan Solliden rör sig några treåringar sakta mellan de dubbla raderna av långa, tunna gardiner. Att stå mitt emellan är som att stå i ett akvarium. Med stora ögon pekar barnen på fiskarna som simmar över de vita tygsjoken eller deras egna kroppar, beroende på var de står. Det är mycket som rör sig i deras huvuden just nu. ”Titta, en öring!” ”Jag kan klappa den!” ”Jag ska äta upp den!” ”Jag är alldeles fiskig!”

Foto: Mi Edvinsson

– Som pedagog blir jag alldeles varm i hjärtat när jag hör deras samtal, säger förskolepedagogen Linda Karlsson.

Det är ingen tvekan om att upplevelsen är stor för barnen. Ändå är det så enkelt. En film på datorn projiceras med hjälp av en projektor på de vita gardinerna som suttit uppe i två veckor nu. En morgon flammade norrskenet här inne.

– Barnen tog på det, satt i det, vilade i det. Det är många små barn som kommer på morgonen, det kan vara lite stressigt vid lämningen, men när de fick krypa in här fick de ro, säger Linda.

Det vita tältet som står i rummet bredvid har funnits längre och börjar bli slitet, men det är samma teknik. Tältet kan förvandlas till vilken värld som helst, idag till Antarktis, pingvinernas värld.

Många pedagogiska möjligheter

Att projicera bilder på gardiner och tältdukar är långt ifrån bara en ”kul grej”. Istället handlar det om att ge barnen större upplevelser, tillvarata deras egna intressen eller att ge dem en stund av återhämtning och vila. Att lyssna på barnen och skapa aktiviteter utifrån de intressen som barnen själva uttrycker är vanlig förskolepedagogik, men med de digitala verktygens hjälp kan man erbjuda barnen mångfasetterade upplevelser från jordens alla hörn.

– Och om vi förstår vad barnen leker eller bygger kan vi förstärka det genom att tillföra en miljö med ljud och ljus. Man kan säga: Hör du fågeln? Det blir en mer total upplevelse och man kan prata med barnen om vad de leker på ett helt annat sätt, säger förskolepedagogen Anna Tjärnsved.

– Ett exempel är när barnen byggde tågbana och lekte med den. Jag hämtade projektorn och drog upp ett filmklipp på väggen som visade en tågfärd sedd ur lokförarens perspektiv. Barnen körde med leksakvagnarna, tittade på filmen och upplevde hur de körde längs rälsen. ”Jag vill också bli lokförare när jag blir stor!” var det ett barn som sa. Filmen förstärkte deras upplevelse av leken enormt, berättar Linda.

Alla som brukar titta på YouTube vet att det ofta dyker upp reklam som inte alls har med filmen att göra. Är det verkligen bra för små barn?

– Det är en möjlighet att föra in källkritiska tankar tidigt. När det kommer reklam låter vi det inte bara passera utan tar upp och pratar om vad det är för något, säger Anna.

Barnen och tekniken

Små barn är i högsta grad medvetna om den teknik som finns runt omkring dem. De är nyfikna och lär snabbt. Barnen brukar vara med när pedagogerna ställer iordning projektorn. En gång slocknade allting helt plötsligt, men genom att trycka på en knapp kom det igång igen.talt-copy2

Det minns barnen och föreslår numera att de ska ”trycka på knappen” när tekniska problem uppstår. Skarpsynta små barn har också känt igen morgonsamlingarnas QR-koder (där det döljer sig filmklipp med sånger) på andra föremål och vet vad det är för något.

Annas och Lindas önskan är att digital teknik ska vara en naturlig del av barnens miljö. De vill ha fler lärplattor på avdelningarna som ska kunna ligga framme och användas fritt av barnen. Inte för spel, och absolut inte som barnvakt, utan som vilket verktyg som helst jämte saxar och penslar. Exempel på sådant som barnen skulle kunna göra, om de fick lust, är att ta foton eller göra nya skapelser av sina teckningar med hjälp av kreativa appar.

Från föräldrahåll har Anna och Linda bara mött positiva reaktioner på ökat användande av digitala verktyg.

– Barnen föds ju in i detta digitala samhälle. Vi hjälper barnen att känna att de kan hantera tekniken själva. Detta blir ett stort plus för framtiden, säger Linda.

Digitaliseringsprocessen

Digitaliseringen i kommunens förskolor och skolor är en process som inte alltid går som på räls. Utvecklingen hänger mycket på personalens intresse och kompetens. Snart finns en projektor på varje avdelning som ger stora möjligheter att utveckla pedagogiken på ett sätt som inte bara inskränker sig till pedagogiska appar. Det finns även potential i form av en smartboard som än så länge bara används som tv-skärm.

– En smartboard har massor av funktioner som man kan använda för att jobba med både språk och matte. Det gäller bara att våga lite, säger Linda.

Linda och Anna delar passionen för digitaliseringens möjligheter i förskolan. Med stor nyfikenhet testar de olika idéer med barnen, och de vill gärna ha med sig fler kollegor på tåget så att digitaliseringen inte står och faller med dem. I våras ställde de iordning ett rum med all den teknik som finns tillgänglig på förskolan och demonstrerade för arbetskamraterna.

– Vill att de ska se att det är enkelt, säger Anna.

Nätverk för kollegialt lärande

Nu är det är dags att ta ytterligare kliv framåt vad gäller digitalisering på Solliden, men hur? Vad ska göras för att få fart på det hela?

Som ett svar på dessa frågor startades för någon vecka sedan ett nätverk med målet att dela kunskap om hur man använder digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten på förskolan. De som inledningsvis ingår i nätverket är Anna, Linda samt pedagoger från förskolorna Regnbågen och Lövberga.

– Det känns härligt att vi är på gång, säger Linda.

– Vi gillar delandekulturen. Själva plockar vi upp saker från andra förskolor via Instagram, Facebook och bloggar. Det finns massor, säger Anna.

Foto: Mi Edvinsson

Anna och Linda står just nu i begrepp att duka upp ett inspirationsrum på temat ”färg”. Rummet kommer att innehålla digitala verktyg, annan teknik (ljusbord) samt traditionellt material för skapande.

– Tanken är att våra kollegor i omgångar ska komma hit med en liten grupp barn. Vi ska fungera som inspiratörer och visa vad man kan göra med tekniken, sedan kommer de att få jobba utifrån egna idéer. Om det fungerar bra, kanske de andra förskolorna också kan prova, säger Linda.

Text och foto: Mi Edvinsson

Här är några ställen där Anna och Linda brukar hittar bra tips om hur man kan använda digitala verktyg i förskolan:

  • Facebookgrupp: ”Bild och visuell kultur i förskolan”
  • Instagram: @inspirerande_larmiljoer
  • Blogg: Förskolan Syrenen, syrenentoreboda.blogspot.se
  • Litteratur: ”Pedagogisk miljö i tanke och handling” Linda Linder, ”Mediapedagogik på barnens villkor” Ulla-Karin Lundgren Öhman.
  • Länk till Digitallistorna på Youtube. Här finns det färdiga mappar med material.

 

 

 

 

 

 

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.