Matematiklyftet är en jättechans

I Östersunds kommun finns tre entusiastiska handledare inom Matematiklyftet. De hoppas att fler skolor ska ta vara på Skolverkets erbjudande om högklassig fortbildning, och det är bråttom! Fortbildningen innebär en kultur för lärande som kommer till nytta även i andra ämnen.

Hösten 2013 startade Skolverkets fortbildningssatsning Matematiklyftet för lärare som undervisar i matematik i bland annat grundskolan. Fortbildningen bygger på kollegialt lärande och syftar till att stärka kvaliteten i undervisningen. Därmed ska elevernas måluppfyllelse öka.

I Östersunds kommun är fortbildningen rekommenderad, men inte obligatorisk. Läsåret 2014-2015 deltar sammanlagt 63 lärare på Fjällängsskolan, Parkskolan, Storsjöskolan, Tavelbäcksskolan, Östbergsskolan, Ängsmogården samt skolorna i Ångsta och Fåker. Hittills har bara hälften av skolorna i Östersunds kommun tagit chansen. Handledaren Cecilia Hjelm tycker att det borde vara många fler.

– Det är verkligen en chans att få fortbildning med så hög kvalitet bekostad med statliga medel! Den generar garanterat utveckling och för mycket mer än bara matematiken. Man lär sig ett förhållningssätt i klassrummet och får metoder och modeller som man kan använda för att förbättra sin undervisning i alla ämnen, säger Cecilia Hjelm.

Didaktiken i fokus

Cecilia Hjelm var handledare för Matematiklyftet redan läsåret 2013-2014. I år har ytterligare två utsetts, Mia Julin och Maja Lundqvist. Alla tre är skickliga matematiklärare och jobbar fortfarande 80 procent i sina vanliga klasser. En gång i veckan träffar de ”sina” lärargrupper och vägleder dem genom utbildningen där didaktiken står i fokus.

Arbetet går i cirklar. Lärarna förbereder sig genom att se film eller läsa forskningslitteratur som sedan diskuteras gemensamt när gruppen träffas. Utifrån denna diskussion hjälps deltagarna åt att planera varsin aktivitet som ska provas med eleverna i klassrummet innan de ses nästa gång. Då utbyter gruppen erfarenheter och reflekterar tillsammans över det som skedde i klassrummet, och så börjar man om igen.

– Det handlar om att ställa sig frågor som ”Vad gjorde jag?”, ”Varför blev det inte som jag tänkt?” Svaret kan då inte vara att det gick dåligt för att Kalle var stökig, för det är inte Kalle vi ska diskutera, det är den egna undervisningen och hur man kan planera den för att uppnå det man vill i klassrummet, säger Cecilia Hjelm.

Handledarnas utmaning

Att sätta sin egen undervisning under lupp kan kännas jobbigt och väcka motstånd i början, men att våga granska sig själv, och vara beredd på att också förändra sig själv, är helt avgörande för att utveckling ska ske. Handledarnas uppgift Foto: Mi Edvinssonär att se till att det är högt i tak och att deltagarna känner sig trygga och bekväma i gruppen. Den stora utmaningen ligger i att ställa frågor på ett sätt som sätter igång lärarnas tänkande och får dem att se didaktikens kärna.

– I början är det svårt för deltagarna att helt förstå vad det handlar om, men jag ser att det lossnar när vi har kört några gånger, säger Mia Julin (t.v.).

Att någon deltagare plötsligt får en aha-upplevelse eller att någon som varit tystlåten plötslig börjar delta aktivt i diskussionerna, är sådant som gör matematikhandledarna lyckliga.

– Det är toppen! Om man når dit är jag säker på att man lär sig mycket mer på det här sättet än efter en klassisk kurs. Det ger mer när man får jobba med det i sin praktik under lång tid, det är då det kan bli förändring, säger Maja Lundqvist (mitten).

Ett långsiktigt arbete

Med lång tid menas inte bara läsåret då lärarna har tillgång till handledare. För att det verkligen ska ske något bestående med undervisningen tror handledartrion att man måste fortsätta att jobba på samma sätt ett par år till för att det ska sätta sig ordentligt.

– Det tar tid. Om man fortsätter jobba såhär, kanske man kan se resultat i praktiken om 4-5 år. Om man tappar tankesättet efter handledaråret, kommer fortbildningen inte att ha avsedd effekt. Någon måste ta ansvar för att arbetet fortsätter, det borde finnas en plan för det. Jag hoppas förvaltningen stöttar rektorerna i detta, säger Cecilia Hjelm.

Den 10 december kommer handledare och utvecklingsledare träffa alla rektorer för att informera om året som gått och förhoppningsvis få fler skolor att anmäla sitt intresse för att vara med i Matematiklyftet 2015-2016.

Text och foto: Mi Edvinsson

Detta läsår är enligt Skolverket sista möjligheten att få statsbidrag för fortbildningen. Senast den 16 januari ska ansökan om bidrag skickas in.

 

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.